Modernismen

Man brukar säga att 1900-talet är ”ismernas” århundrade. Kanske känner du igen begrepp som futurism, dadaism, existentialism … Nu skiftar nämligen flera gånger vilka ämnen man bör skriva om och hur man ska skriva om dem.

powered by Fotopedia

Under 1900-talet var det många författare som ville göra revolt mot de gamla traditionerna, som man tyckte stod för förtryck av människor och idéer. En del författare hyllade allt som var modernt och bröt mot regler och normer vad gäller både vad man kan skriva om och hur man kan skriva. En del gick så långt i sitt experimenterade att texterna i dag känns väldigt svåra att förstå och ta till sig, men då tyckte de som banade vägen att greppen var nya, spännande och fräscha.

Ängbyhöjden 32 (1)Några exempel på sådana texter är futuristen Vladimir Majokoviskijs dikter till exempel ”Ett moln i byxor”, Virginnia Woolfs roman Mot fyren och Orlando, Marcel Prousts romanprojekt På spaning efter den tid som flytt (det är i den mycket långa! romanen som huvudpersonen doppar en madeleinekaka i lindblomste och minns sin barndom) och James Joyces roman Odysseus (en berättelse som på ett intelligent sätt är helt baserad på Odysséen, men som utspelar sig under en dag i Dublin 1904, boken är även mycket känd för sina många och långa inre monologer).

Juan Gris - Portrait of Pablo Picasso - Google Art ProjectAndra mycket kända romanförfattare är Frans Kafka som bl a skrivit Processen och Förvandlingen (och som givit upphov till begreppet ”kafkalik” – vet du vad det betyder?), Ernest Hemingway som bland annat skrivit Farväl till vapnen (och som är känd för att skriva ”hårdkokt prosa” och använda sig av isbergsteknik – vet du vad det innebär?), Edith Södergran som skrivit fantastiska dikter och Pär Lagerkvist som också skrivit underbara dikter som till exempel ”Ångest” och en samling korta men mycket välskrivna och intressanta romaner till exempel Dvärgen och Barabbas.

powered by Fotopedia

En del författare reagerade på det moderna och valde att använda sig av en mer traditionell berättarstil, men modernismen har påverkat vad författare vågar och vill skriva om samt hur de skriver. Friheterna har blivit större.

Här kommer några typiskt moderna toner med modern balett till: Stravinskijs Våroffer från 1913

Comments off

Träning i diktanalys

Lyriken brukar skildra ett särskilt laddat ögonblick. På så vis får läsaren ta del av ett slags subjektivt koncentrat av verkligheten. Ofta kan man läsa dikten på flera plan: å ena sidan bokstavligt (vad händer i dikten?) och å andra sidan symboliskt (vad står det för?).

Följande begrepp kan vara bra att känna till:

  • Lyrik, dikt, poesi, vers (jfr prosa/epik och dramatik, olika genrer)
  • Allitteration
  • Anafor
  • Antites
  • Assonans
  • Besjälning
  • Bildlig resp bokstavlig betydelse
  • Fri vers
  • Liknelse
  • Metafor
  • Onomatopoetisk
  • Rim (enstaviga och tvåstaviga) och rimflätning (ex abba)
  • Rytm
  • Sinnesanalogi
  • Slutrim
  • Stilfigur/stilmedel
  • Strof
  • Symbol
  • Versrad
  • Versfot/takt/, versmått/meter, betonade och obetonade stavelser, fallande (troké, daktyl) el stigande (jamb, anapest) takt
  • Överklivning

och gör en gemensam analys av Heines dikt ”Lorelei”.

Vad händer?

Beskriv språket

Resurser:

Jansson, Ulf och Levander, Martin (2003). ”Att läsa lyrik” s 164-174 (särskilt s 166-167 med tips på vad man kan tänka på vid en analys och s 172-174 som innefattar en ordlista över centrala begrepp) i Handbok i svenska språket. Liber, Örebro.

Skoglund, Svante (1999). ”Lyrik” s 250 i Texter och tankar. Litteraturen 1900-talet. Gleerups, Kristianstad.

Det finns många som gjort tolkningar av dikten och det finns ännu fler som blivit inspirerade av den (och dess förlaga, dvs. den myt som den är baserad på).


Om du hittar tolkningar av ”Lorelei” som du gillar på Youtube eller andra ställen så skriv gärna ett tips här i kommentarsfältet!

Comments off

Romantiken

Romantiken

Jämför med den tidigare epoken:

Upplysningstiden stod bl a för förnuft, nyttotänkande, framtidstro, optimism och ifrågasättande av religioner. Under upplysningen så engagerade sig författare tillsammans med vetenskapsmän, filosofer och debattörer mot enväldet och de kämpade för bl a religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. England och Frankrike blev ledande länder.

Romantiken – bröt mot upplysningstidens ideal och fransk-klassicismens regler. Den började i Frankrike och England men blir senare särskilt stor och stark i Tyskland. Några nyckelord är: känsla, fantasi, besjälad natur, det enkla och ursprungliga, det enkla folkets visor och berättelser, folksjälen, nationen, äldre tider, exotiska platser, individen, naturen som själens spegel, natten, själen, människornas mörka (onda) sidor, döden, drömmar, magi, hypnotism, det skapande geniet och originalitet.

Utdrag ur NE om romantiken:

romantiken kallas en riktning inom kulturen från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. För romantiken var känslan viktigare än förnuftet och fantasin viktigare än verkligheten. Romantikerna intresserade sig för det främmande och utländska och för historien, särskilt det egna landets. Viktigt var också att konstnären upphöjdes från hantverkare till ett skapande geni. Böcker från romantiken kan till exempel vara äventyrsromaner från gamla tider. Sådana romaner är Ivanhoe av Walter Scott och De tre musketörerna av Alexandre Dumas. En stor svensk romantisk roman är Drottningens juvelsmycke av Carl Jonas Love Almqvist.

Konst från romantiken kan till exempel vara landskapsmåleri där människan beskrivs som liten i förhållande till den storslagna naturen.

Musik från romantiken uttrycker gärna starka känslor. Många romantiska kompositörer tar upp folkmusik i sina verk. Stora romantiska tonsättare är till exempel Frédéric Chopin från Frankrike, Richard Wagner från Tyskland och Edvard Grieg från Norge.

Utdrag ur NE om ett verk av konstnären: Caspar David Friedrich

Caspar David Friedrich 032 (The wanderer above the sea of fog)

Caspar David Friedrich. Vandraren över dimhavet” (ca 1818, Kunsthalle, Hamburg). Försjunken i begrundan av naturens storhet står vandraren och blickar ut över dimhavet, där enstaka bergstoppar höjer sig i fjärran. Förgrundens påtaglighet kontrasterar mot utsiktens diffusa former, där himmel och jord tycks flyta samman. Bakom molnslöjorna anar man solen, som ett löfte om en bättre värld bortom de jordiska realiteterna. Det är romantikens besjälade universum som målaren velat åskådliggöra i sin bild.

Här kan du lyssna på ett underbart stycke av Chopin:

Fundera kring dessa två frågor:

  1. Hur anser du att samhället påverkade författarna och litteraturen och vice versa?
  2. Jämför med hur det ser ut i dag: Finns det några drag från romantiken som du känner igen i vårt samhälle och vår litteratur?

 

Comments off

Upplysningstiden

Upplysningstiden

Vad?

  • Upplysningstidens representanter betonade förnuftet och ville få människor att tänka självständigt istället för att blint följa auktoriteterna. De ville ha åsiktsfrihet (tryckfrihet, religionsfrihet etc).
  • De hävdade att människor har naturliga rättigheter: alla är födda fria och lika och alla har rätt till liv, frihet och egendom. Alltså var de emot slaveri, livegenskap, stympningsstraff och spöstraff m m. De var också emot ståndsprivilegier (förmåner som de adel och präster hade) och klasskillnader.
  • Ledande upplysningsförfattare och -filosofer kämpade mot kyrkans makt och adelns privilegier.
  • De var framtidsoptimister: de trodde på utvecklingen, på framsteget, och såg positivt på framtiden.
  • De tänkte att människor kan bli goda, nyttiga och lyckliga.
  • De betonade samhällsnyttan (utilism) och för att sprida de nyttiga kunskaperna skrev de artiklar och inrättade vetenskapsakademier.
  • Upplysningen var en borgerlig idéströmning. Den växte alltså fram bland de rika och intellektuella inom borgarna/medelklassen.

Var?

  • Det var en europeisk rörelse. Den fanns t ex inte i Asien, Amerika eller Afrika.
  • Den uppstod i England med matematikern Isaac Newton och filosofen John Locke.
  • Vid den här tiden var Frankrike den ledande kulturnationen i Europa och upplysningstankarna utvecklades och spreds därför vidare via det franska språket av franska filosofer och författare såsom Voltaire, Rousseau, Montesquieu och Diderot.

När?

  • 1700-talet

Hur?

  • Vapnet var kunskap. Folket (medelklassen) skulle upplysas och då skulle de bli fria.

Några kända representanter?

  • England: Newton (gravitationslagarna, analys av ljuset), Locke (tabula rasa, empirism), Defoe (äventyrsberättelser med moraliserande underton: Robinson Crusoe), Swift (satirer: Ett anspråkslöst förslag, Gullivers resor), Jane Austen (Stolthet och fördom, Emma).
  • Frankrike: Voltaire (filosof och förf ville ha en upplyst despot, skrev ironiska romaner t ex: Candide eller optimismen), Diderot (utgivare av Encyklopedin, ett uppslagsverk på 35 band).
  • Sverige: Olof von Dahlin (veckotidningen: Den svenska Argus, purist, d v s kämpade för ett rent och äkta svenskt språk), Carl von Linné (systematiserade växterna, men är också känd för sina reseskildringar), Johan Henric Kellgren (dikter t ex ”Ljusets fiender”) och Anna Maria Lenngren (dikter t ex ”Några råd till min k. dotter, ifall jag hade någon”).

Fundera kring dessa två frågor:

  1. Hur anser du att samhället påverkade författarna och litteraturen och vice versa?
  2. Jämför med hur det ser ut i dag: Finns det några drag från upplysningstiden som du känner igen i vårt samhälle och vår litteratur?

Comments off

Idiom förgyller språket och kan bidra till ett djup åt tanken

Jag tycker att det är spännande och kul med idiom, det vill säga fasta uttryck i stil med ”en het potatis”. Därför blev jag jätteglad när jag fann en sida på Wikipedia med detta tema:

Dessutom har Wikipedia en lista över svenska ordspråk och en lista över svenska liknelser:

Ett sätt att utveckla sitt språk kan vara att bestämma sig  för att använda sig av minst ett ideom, ett ordspråk eller en liknelse när man håller ett tal eller skriver en debattartikel.

Posted by Picasa

Comments off

Den sköna litteraturen

Day 14 - Visual Representation of a Reading ListNu ska vi läsa lite om epoker och kända författare och verk. Vi jobbar i grupper och redovisar för varandra.

Vi börjar med att läsa om antiken, medeltiden, renässansen/klassicismen och upplysningen och väljer ett textavsnitt från vardera epok.

Ni sitter först i grupper (4 st) där ni förbereder er:

  • Vad är viktigt att berätta om den epok ni studerar?
  • Vilka författare och verk är mest kända från den tiden? Berätta något kort om dem!
  • Ge exempel på ett känt verk som ni läst delar ur. Berätta om det! Peka på sånt ni tycker är intressant och viktigt! Ge exempel ur texten!

ReadDärefter gör vi nya grupper så att det kommer med minst en specialist på varje epok:

  • Redovisa för varandra! (Hur lång tid ska det ta? 10-15 minuter per epok? Hur långa text-avsnitt ska de som ni redovisar för läsa?)

Comments off

Ordförrådet

Att ha ett rikt språk, med många olika ord och sätt att uttrycka sig på, tror jag ger självförtroende. Dessutom kan man variera sig mer och beskriva bättre. På så vis kan man i sin tur producera bättre texter och bättre tal och lättare förmedla det man vill ha sagt och få omgivningen med sig.

Hur får man då ett rikt språk?

Words

Stämmer det att de ord du väljer speglar vem du är och hur du är? Och i så fall: blir ditt liv rikare om du har ett rikt ordförråd?

Jo, framför allt genom att läsa mycket och att lyssna mycket. Vill du bli bra på att skriva debattartiklar, så ska du läsa många sådana. Vill du bli bra på att hålla tal vid middagar, så ska du aktivt lyssna på andra som gör det och fundera över vad som som de gör bra och vad som skulle kunna bli bättre.

Att lära sig vanliga internationella ord (sådana ord som är lika i många språk), kan vara också vara smart när man vill utöka sitt ordförråd.

Här kommer därför en lista med några av de vanligaste:

  • auto betyder själv, t ex autodidakt (självlärd), automobil (självgående)
  • anti betyder mot, t ex antirasist (mot rasister), antikommunist
  • bi betyder två, t ex bisexuell (gillar två kön)
  • bio betyder liv, t ex biologi (läran om livet), biotop (lokal livsmiljö)
  • demos betyder folk, t ex demokrati (folkvälde), demografi
  • filos betyder vän eller älskare, t ex bibliofil (älskar böcker), nekrofil (dras till döda kroppar)
  • homo betyder lika, t ex homogen (likartad), homosexuell (gillar samma kön)
  • kontra betyder mot, t ex kontraproduktiv (som motverkar sitt syfte, förstör)
  • krati betyder välde, t ex demokrati (folkvälde), teokrati (gudsvälde, stat som styrs av en representant för gud)
  • logos betyder tal eller lära, t ex nekrolog (minnestal som hålls eller skrivs över en död person), teolog (läran om gud)
  • makro betyder stor, t ex makrokosmos (världsalltet)
  • mikro betyder litet, t ex mikroorganism (en väldigt liten organism)
  • mono betyder en, t ex monogam (har en partner)
  • multi betyder många, t ex multikulturell (många kulturer), multinationell
  • poly betyder flera, t ex polygam (har flera partners)
  • post betyder efter, t ex post skriptum (PS, efterskrift)
  • pro betyder för, t ex proamerikansk (tycker om Amerika)
  • semi betyder halv, t ex semifinal
  • tele betyder fjärr, t ex telefon (fjärr-ljud), teleskop (fjärrkikare)
  • teos betyder gud, t ex teologi (läran om gud), monoteism (tror på en gud), polyteism (tror på flera gudar)
  • trans betyder genom eller bortom, t ex transithall, transitboende, transformera (omforma)

Här kan du göra högskoleprovets ordkunskapsdel:

2012  http://quiz.svd.se/?sTid=828

2009  http://www.dn.se/nyheter/fragesport/dn-test-ordforstaelsen-ur-hogskoleprovet-ht-2009

Och här kan du hitta flera hela högskoleprov från 2004 till och med 2006:  http://www.edulab.se/demoochbroschyrer.php

På Vokabula kan du träna upp ditt ordförråd (det är ett gratisprogram som du måste ladda ner för att kunna använda):  http://www.wartoft.nu/program/vokabula/

På UR:s satsning kring retorik finns det också många tips kring hur man kan utveckla sina ordkunskaper:  http://www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna/Fanga-lyssnaren/Spraket/Ordforrad

Hör på ett 4-minuter långt ljudklipp om varför man behöver ett rikt språk med stort ordförråd. Du hittar det längst ner i Barbros retorikskola:  http://www.ur.se/Produkter/167974-Retorikmatchen/Barbros-retorikskola.

Comments off

Vi ska jobba med litteraturvetenskap igen, men hur?

Jag klipper här in kursmålen och betygskriterierna och vill att ni ska fundera över hur ni vill jobba med sista avsnittet i litteraturvetenskap.

Kurskod: SV1202

Mål

Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs

Eleven skall …

Detta har vi jobbat särskilt mycket med:

  • kunna förmedla egna och andras tankar i tal och skrift, göra sammanställningar och utredningar samt dra slutsatser och föra fram argument, så att innehåll och budskap blir tydliga och anpassade till målgrupp och syfte
  • ha utvecklat skrivandet som ett medel för tänkande och lärande och som ett redskap i kommande studier och arbetsliv

Detta behöver vi jobba mer med:

  • kunna jämföra och se samband mellan litterära texter från olika tider och kulturer samt mellan texter med anknytning till vald studieinriktning
  • ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker

Detta har vi gjort:

  • kunna göra iakttagelser av och diskutera språkliga skillnader som exempelvis kan bero på ålder, kön, yrke, uppväxtort och bostadsort
  • känna till några väsentliga drag i hur det svenska språket har utvecklats från äldsta tider till våra dagar.

Betygskriterier

Kriterier för betyget Godkänt

Eleven samlar, sovrar och sammanställer med handledning material för muntlig ochskriftlig framställning ur olika informationskällor, argumenterar och drar slutsatser i en form som är anpassad efter målgrupp och syfte.

Eleven tillägnar sig litterära texter från skilda epoker och kulturer via böcker,teater och film och påvisar samband och skillnader.

Eleven diskuterar innehåll, gestalter och bärande tankar i texterna och redovisar sina intryck i tal och skrift.

Eleven redogör för några betydelsefulla författarskap och idéströmningar.

Eleven redogör för huvuddragen i utvecklingen av svenska språket, gör iakttagelser och reflekterar över historiska och sociala språkskillnader och minoritetsspråkens ställning i Sverige.

Kriterier för betyget Väl godkänt

Eleven söker uppslagsrikt på egen hand relevant material för skriftlig och muntlig framställning samt granskar och värderar informationen.

Eleven planerar i tal och skrift sin framställning väl och förmedlar med stilistisk säkerhet i olika sammanhang erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt. 

Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter och använder sig av litterära begrepp.

Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid.

Eleven gör iakttagelser om bildbaserade mediers uttrycksmedel och analyserar självständigt sådana medier.

Eleven exemplifierar olika varianter av det svenska språket som sociolekter, dialekter och stilnivåer samt redogör för minoritetsspråken och deras ställning i Sverige. 

Eleven redogör för grunddragen i de europeiska språkens släktskap, ursprung och deras påverkan på svenska språket samt påvisar utifrån textstudier likheter och skillnader mellan de nordiska språken.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt

Eleven läser texter av många olika slag och diskuterar och analyserar texterna i förhållande till den miljö, den tid och det samhälle där de har uppstått.

Eleven tolkar bildspråk och uppfattar olika innebörder i lästa texter.

Eleven analyserar och bedömer i tal och skrift argumentationen i olika slags texter och medier och drar egna slutsatser.

Comments off

Några skrivråd, del 2

1. Hur du ska skilja mellan ditt och andras

Jag vill inte att du ska skriva ”Egna åsikter:” utan att du i din löpande text tydligt visar vad du tycker respektive vad andra säger, i stil med ”Åke Pålshammar hävdar … och jag håller med honom. Det är framför allt …” och ”Marcus Birro berättar hur han … Detta är ett typiskt exempel … Jag skulle vilja råda honom att inte …” eller  ”Min åsikt är att …” och ”En gång när jag …”.

Förstår du min poäng? Precis som dina källhänvisningar och referatmarkörer ska finnas i din sammanhängande text – ja, finnas naturligt som en del av texten – så ska även dina egna erfarenheter och åsikter göra det. Texten ska ha en tydlig röd tråd och du ska tydligt skilja på vad som är referat av andras kunskaper och åsikter och vad som är dina egna. Se det som att du måste göra referatmarkörer till dig själv.

2. Försök att lägga till helt nya tankar

För att din text ska bli riktigt intressant måste du lägga till egna tankar, erfarenheter, åsikter, jämförelser, analyser och/eller argument. Försök tänka till en extra runda. Ta inte bara det som du spontant kommer att tänka på direkt, utan försök att vända och vrida på det lite till.

3. Strukturera din text

Börja med en ”brainstorm” och skriv upp alla aspekter du kan komma på kring det du ska skriva om. Sedan är det dags att sortera! Tänk noga igenom i vilken ordning du ska ta upp vad. Vilken ordning är mest logisk? Vad hör ihop? Finns det något som ska strykas för att det inte riktigt hör till ämnet?

När du gör din ”brainstorming” är det helt rätt att du låter dina tankar vandra fritt och att du skriver upp vad helst du kommer att tänka på, men när du sedan skriver ihop din text och särskilt när du bearbetar den är det viktigt att du är kritisk. Blir tanken tydlig när du skriver så här? Upprepar du dig? Blir det rörigt? Det är lätt att man skriver precis som man tänker och det är en bra början, men sedan måste texten stramas upp. Allt som hör ihop (handlar om samma sak) ska stå ihop och det som tar upp något helt nytt förtjänar ett nytt stycke.

Träning ger färdighet! Att skriva riktigt bra texter tar tid och det är viktigt att ta sig den tiden! Kanske kan det vara en tröst att veta att ju mer man tränar sig i att uttrycka sig, desto snabbare går det. Se alltså den tiden som du lägger ner som en kraftfull investering i din egen framtid! 🙂

Lycka till!

Comments off

Några skrivråd, del 1

Making a snowman

Citat

Citera nästan aldrig. Skriv istället en sammanfattning, med egna ord. Då blir din text mer koncentrerad och hänger ihop bättre.

I undantagsfall kan det vara bra med citat, men det är bara när det du citerar är mycket slagkraftigt och sättet att uttrycka det på är minst lika viktigt som budskapet.

Tänk på att när du citerar måste du skriva av exakt det som någon sagt eller skrivit. Citat markeras med citattecken och du måste naturligtvis berätta varifrån ditt citat kommer. Om du vill korta ett längre citat så ska du markera det du har tagit bort med /…/. Citat inom citatet markeras med ‘ (istället för ”),

Här kommer ett exempel på hur man kan använda ett citat:

/…/ eller som Edith Södergran uttryckte det i sin dikt ”Helvetet” från diktsamlingen Dikter (1916) ”O vad helvetet är härligt!”.

by the fire place

Styckemarkering

Något som många elever missar är när man ska ha nytt stycke och hur man markerar nytt stycke. Se till att du har detta klart för dig!

Allt som hör ihop ska stå ihop. Nytt stycke markeras med ny rad och indrag eller med en blankrad. Här använder jag mig som du ser av blankrad och det passar ofta bra i webbtexter, men i till exempel romaner och tryckta dagstidningar använder man mest indrag. Jämför gärna hur det ser ut i olika typer av källor!

Du ska alltså inte ta en ny rad efter varje punkt! = Detta är faktiskt ett mycket vanligt problem (felet kallas att man använder sig av ”hybridstycken” och gör att texten blir mindre sammanhängande och därmed mindre läsarvänlig), så var observant!
One is mine! The Clones are preparing for the Christmas tree

Satsradning

Ett annat vanligt problem är satsradningar. Ett exempel: ”Jag har läst inledningskapitlet till boken Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat av Lennart Hagerfors, det fick mig att tänka på att …” Sätt punkt mellan fullständiga meningar, inte bara komma! Skriv alltså istället: ”Jag har läst inledningskapitlet till boken Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat av Lennart Hagerfors. Det fick mig att tänka på att …”.

Comments off

« Previous entries Nästa sida »

Hoppa till verktygsfältet