Övning inför det nationella provet

Välj ut en text eller bild ur häftet som du tycker passar in på temat ”värderingar” och skriv om den. Följande saker ska finnas med i din text:

Presentera det material som du har valt (till exempel: vad är det för typ av material, vem har skapat det och när, var har det publicerats)! Tänk på att den som läser ska kunna hitta materialet med hjälp av din källhänvisning!

Berätta/beskriv/förklara vad du tycker att materialet vill säga (till exempel: hur tolkar du det, vad är viktigt/centralt i det) och

motivera/förklara/argumentera varför du tycker att materialet passar så väl in på temat ”värderingar” (till exempel: hur syns det/på vilket sätt är det tydligt att det handlar om ett slags värdering, varför tar du fasta på just den här texten/bilden)!

Till din hjälp får du ha allt material som du fått i samband med det nationella provet. Ta alltså med dig text- och bildhäftet och lösbladen om det muntliga och det skriftliga provet. 

Tänk särskilt på följande när du skriver:

  • hur du skriver din inledning och din avslutning  och
  • att texten ska hålla ihop, dvs att det ska finnas en tydlig röd tråd.
  • att göra en korrekt och smidigt källhänvisning INNE I din text (inte bara i en avslutande litteraturförteckning).
  • att noga skilja mellan det som du refererar (med hjälp av referatmarkörer) och det som är dina egna iakttagelser och tankar.
  • att din text ska vara självbärande, dvs. dina läsare ska kunna läsa och förstå vad du skriver även om de aldrig tittat i provhäftet. Idealet är om du kan använda dig av materialet men göra något eget av det. Tänk att du ska skriva en egen text och använda dig av materialet i provhäftet för att till exempel styrka din tes/dina åsikter/ge exempel på det som du skriver om.
  • Försök att ge den stora bilden/helheten/att generalisera, men försök också att ge konkreta exempel.
  • Det tillför din text mycket om du vågar vara personlig, men försök att även se bortom dig själv och dina egna personliga erfarenheter.

Ni ska skriva era texter på lektionstid och sedan publicera dem på bloggen Elever & lärare tipsar & diskuterar. Lägg dem under kategorin Tema: värdringar.

Vi ska senare läsa varandras inlägg och kommentera dem både vad gäller innehåll och form.

55 Comments

  1. Sanna Said,

    oktober 24, 2012@ 02:03      

    I människans tjänst

    I dagens forskning sker dagligen massor av djurförsök. Man försöker bl.a. hitta en ny medicin åt diabetessjuka genom att utföra djurförsök på apor. Den stora frågan är: Har vi rätt att offra djurliv för att rädda människoliv?

    I texten ”I människans tjänst” av Ellen Heyman (ICA-kuriren 2000:5) berättas om en forskning vars syfte är att finna en ny medicin som skulle förändra livet för tusentals diabetiker. Men för att kunna för att kunna sprida medicinen till allmänheten måste den först genomgå en rad av experiment. Experimenten genomförs för att man kunna se om medicinen kan föras över till människor. Därför genomförs testerna på apor vars immunsystem liknar människans. Aporna har fötts upp för att bli försöksdjur. En vecka efter att medicinen sprutats in i apans kropp avlivas den och obduceras för att se om resultatet lyckats.

    En fråga som tas upp i texten är om det verkligen är rätt att offra dessa apors liv till människans fördel. Läkaren Anna Tibell som är en deltagande i forskningen medger att det är tungt att ta apornas liv men tycker att det är värt det efter att hon sett allt det lidande diabetessjuka människor går igenom. Det stora dilemmat är just: Är ett apas liv mindre värt än ett människoliv?

    Enligt min åsikt kan inte fråga riktigt besvaras. Om jag hade fått frågan hade mitt spontana svar förmodligen varit: Nej! Men om jag föreställer mig att jag haft en familjemedlem som varit sjuk i diabetes och fått betydligt högre livskvalitet genom medicinen så hade nog svaret varit: Ja! Svaret beror på vad man själv värderar högst.

    Man skulle kunna resonera som så att kanske har aporna ett värdigt liv den tiden den lever. I och med att aporna i princip inte känner något lidande så får de kanske ett värdigt liv trots att det blir förkortat? Debatten om det är rätt eller fel att föda upp djur för att sedan ta deras liv genom djurförsök är en uppmärksammad debatt. Men skulle man inte kunna jämföra djurförsöken med köttindustrin. Även i köttindustrin föds djur upp för att sedan avlivas endast i människans fördel. Borde inte allt liv vara lika heligt som människoliv?

    Om man inte skulle använda försöksdjur, hur skulle man då kunna utföra dessa experiment för att kunna rädda liv? Det är en svår diskussion som leder till fler och fler bifrågor. Ju mer kunskap man får om ämnet och ju mer man gräver i det desto svårare blir det att svara. Men det viktigaste enligt mig är att man tar upp det och själv tänker efter. Med hjälp av forskningen kanske vi snart får en lösning på problemet?

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 11:43      

      Djuretik

      Vilket intressant och svårt ämne! Det ska bli jättespännande att få höra mer när du håller din muntliga presentation!

      Här kommer några tips och kommentarer:

      I människans tjänst (På det nationella provet kommer ni att få färdiga rubriker till respektive uppsatsämne, men visst är det annars kul att fundera över rubriker och vilken som passar bäst?)

      Välformulerad inledning som väcker intresse och signalerar vad texten kommer att handla om:
      I dagens forskning sker dagligen massor av djurförsök (två dagens och dagligen – ok, men något skulle kunna omformuleras/varieras eller strykas). Man försöker bl.a. hitta en ny medicin åt diabetessjuka genom att utföra djurförsök på apor. Den stora frågan är: Har vi rätt att offra djurliv för att rädda människoliv?

      Mycket smidig och snygg källhänvisning:
      I texten ”I människans tjänst” av Ellen Heyman (ICA-kuriren 2000:5) berättas om en forskning vars syfte är att finna en ny medicin som skulle förändra livet för tusentals diabetiker. Men för att kunna för att kunna sprida medicinen till allmänheten måste den först genomgå en rad av experiment. Experimenten genomförs för att man kunna se om medicinen kan föras över till människor. Därför genomförs testerna på apor vars immunsystem liknar människans. (många ”genomförs” – variera mer?) Aporna har fötts upp för att bli försöksdjur. En vecka efter att medicinen sprutats in i apans kropp avlivas den och obduceras för att se om resultatet lyckats. (formuleringen: om resultatet är lyckat, eller experimentet lyckats)

      Bra referatmarkör:
      En fråga som tas upp i texten är om det verkligen är rätt att offra dessa apors liv till människans fördel. Läkaren Anna Tibell som är en deltagande i forskningen (enklare uttryckt: som deltar i forskningsprojektet som tas upp i artikeln) medger att det är tungt att ta apornas liv men tycker att det är värt det efter att hon sett allt det lidande diabetessjuka människor går igenom. Det stora dilemmat är just: Är ett apas liv mindre värt än ett människoliv?

      (Något fattas:) Enligt min åsikt kan inte fråga riktigt besvaras. Om jag hade fått frågan (kan lägga till: i dag eller något annat ord som markerar förutsättningarna) hade mitt spontana svar förmodligen varit: Nej! Men om jag föreställer mig att jag haft en familjemedlem som varit sjuk i diabetes och fått betydligt högre livskvalitet genom medicinen så hade nog svaret varit: Ja! Svaret beror (lägg ev till: alltså) på vad man själv värderar högst. (kanske kan man lägga till något om att ens livserfarenheter påverkar beslutet? – för det är du ju inne på i det här stycket.)

      Man skulle kunna resonera som så att kanske har aporna ett värdigt liv den tiden den lever. I och med att aporna i princip inte känner något lidande så får de kanske ett värdigt liv trots att det blir förkortat? Debatten om det är rätt eller fel att föda upp djur för att sedan ta deras liv genom djurförsök är en uppmärksammad debatt. Men skulle man inte kunna jämföra djurförsöken med köttindustrin. Även i köttindustrin föds djur upp för att sedan avlivas endast i människans fördel. Borde inte allt liv vara lika heligt som människoliv?

      Om man inte skulle använda försöksdjur, hur skulle man då kunna utföra dessa experiment för att kunna rädda liv? Det är en svår diskussion som leder till fler och fler bifrågor (ordvalet: följdfrågor). Ju mer kunskap man får om ämnet och ju mer man gräver i det (kommatecken) desto svårare blir det att svara. Men det viktigaste enligt mig är att man tar upp det och själv tänker efter. (Snyggt att avsluta med en retorisk fråga, men jag blev lite osäker på vilket problem du syftar på: problemet med diabetes eller frågan om djur och människor är lika mycket värda? Var alltså ännu tydligare.) Med hjälp av forskningen kanske vi snart får en lösning på problemet?

      Bra att du har med så många egna reflektioner och att du skriver ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Bra att du jämför hur du skulle kunna se olika på samma fråga, beroende på dina egna livserfarenheter och snyggt att du kan dra paralleller till andra liknande utnyttjanden av djur! Jag tror det är viktigt att en text inte bara slutar med att det är en svår fråga som alla kan besvara olika (det vet vi ju redan), utan att vi som läsare får ta del av ditt svar och dina åsikter. Då bidrar du med något nytt och spännande!

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

    • Alexander Said,

      november 5, 2012@ 02:44      

      Bra att du skriver att man uppfattar frågan olika om man har någon nära som är diabetiker eller inte och att du jämför det med djur som föds upp för att slaktas.
      Jag tycker inte att du riktigt skriver var du står i frågan, men det kan bero på att det är en svår fråga.
      Bra styck indelning.
      / Alexander

      • cwasteson Said,

        november 7, 2012@ 09:51      

        Bra att du är konkret med vad du gillar!
        Bra att du gör Sanna uppmärksam på att du, efter att ha läst hennes text, inte känner dig säker på vad hon egentligen tycker i frågan.
        Kanske beror det på att det är en svår fråga, utan entydiga svar, eller så kanske hon behöver vara ännu tydligare med vad hon tycker? (Även om hon inte måste bestämma sig för om det är rätt eller fel med djurförsök så måste det vara tydligt vilka för- och nackdelar hon anser att djurförsök har och hur hon värderar dessa för- och nackdelar.)
        I övrigt får du gärna ge lite mer utförlig respons! Då ger du skribenten bättre stöd. 🙂

  2. CH Said,

    oktober 24, 2012@ 02:03      

    Humanismen måste överskrida gränserna

    I Peter Singers artikel i Dagens Nyheter 9.2. 1997 ”Humanismen måste överskrida gränserna” eller i texthäftet på sidan 8 så poängterar han att det inte finns någon magisk skillnad mellan djur och människor och därför ska vi just inte behandla dem som djur.
    – ”Även om djur inte kan tänka på samma sätt som människor så kan de känna smärtaoch vi utsätter inte ett nyfött barn eller en gravt handikappad person för samma saker som vi utsätter ett djur, just för att dem är försvarslösa och är inte det ett argument för att visa extra humanitet och skydda djuren, just för att dem också är försvarslösa mot vårt överlägsna tänkande? säger Peter och menar att artism är en moraliskt oförsvarlig form av diskriminering mot andra varelser av annan art och jämför det med rasism.
    Hela diskussionen går ut på att hitta skillnader mellan människor och djur och varför det ger oss moralisk rätt att äta dem för det. Om en par aliens kom till jorden och hade överlägset tänkande jämfört med oss och såg oss som djur skulle det ge dem rätt att äta oss? Jeremy Bentham sa ”Frågan är inte: kan de tänka, inte heller: Kan de tala? Utan kan de lida?”
    Jag tror att vi alla föds till humanister, dem flesta av oss älskade djur när de var små och hade både leksaker och önskade sig husdjur, men någonstans på vägen försvann detta. På samma sätt som det var en självklar värdering att utnyttja slavar för några hundra år sedan är det idag en självklar värdering att utnyttja djur för våra intressen på deras bekostnad. De flesta kanske inte hatar djur men de flesta äter djur utan en tanke på djurets liv, ja har hört någon säga att det finns tre anledningar som de flesta kan hålla med om varför vi äter djur; vana, tradition och smak. När Peter Singer menar att vi inte hade ätit en död människa men ett dött djur tror jag att det handlar om något annat snarare om något icke nedskrivet, något heligt. Om lidelse är svaret på frågan så behöver det inte betyda att vi inte kan äta kött, bara vi undviker så mycket lidelse för djuren som möjligt under djurets liv.

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 11:52      

      Djuretik

      Mycket intressant ämne! Det ska bli spännande att höra din muntliga redovisning, där du får mer utrymme att utveckla dina tankar. Bra källhänvisning, tänk på att aldrig använda bara förnamnet på den som du refererar till och använd endast citattecken när du citerar ord för ord. Titta på när man ska använda ”de” respektive ”dem”.

      Humanismen måste överskrida gränserna (På det nationella provet kommer ni att få färdiga rubriker till respektive uppsatsämne, men visst är det annars kul att fundera över rubriker och vilken som passar bäst?)

      Mycket smidig och alldeles korrekt källhänvisning (det finns tillräckligt mycket info för att man ska kunna hitta texten så du behöver inte nämna nationella provets häfte):
      I Peter Singers artikel i Dagens Nyheter 9.2. 1997 ”Humanismen måste överskrida gränserna” eller i texthäftet på sidan 8 så poängterar han (Singer, artikeln är subjektet i början av satsen, därför behöver du hans namn här) att det inte finns någon magisk skillnad mellan djur och människor och därför ska vi just inte behandla dem som djur.

      Här ser det ut som om du citerar, men jag hittar inte avsnittet i texten. Om du refererar ska du inte använda citattecken utan formulera det mer kortfattat och med egna ord, något i stil med: Singer hävdar att även om djur inte kan tänka som människor, så kan de känna smärta och han påpekar att vi aldrig skulle …)
      – ”Även om djur inte kan tänka på samma sätt som människor så kan de känna smärta och vi utsätter inte ett nyfött barn eller en gravt handikappad person för samma saker som vi utsätter ett djur, just för att dem (de) är försvarslösa och är inte det ett argument för att visa extra humanitet och skydda djuren, just för att dem (de) också är försvarslösa mot vårt överlägsna tänkande? säger Peter (inte bara efternamn utan alltid förnamn och efternamn eller bara efternamn) och menar att artism är en moraliskt oförsvarlig form av diskriminering mot andra varelser av annan art (enklare uttryckt: diskriminering av andra arter) och jämför det med rasism.

      Hela diskussionen går ut på att hitta skillnader mellan människor och djur och varför det ger oss moralisk rätt att äta dem för det. (Bra att du gör en egen jämförelse. Tydligt.) Om en par aliens kom till jorden och hade överlägset tänkande jämfört med oss och såg oss som djur skulle det ge dem rätt att äta oss? (Bra citat, men tänk på att även citera rätt skiljetecken och stor bokstav och förklara citatet mer så att det blir väl integrerat i texten och berätta gärna att det är Singer som citerar Bentham i sin artikel:) Jeremy Bentham sa ”Frågan är inte: kan de tänka, inte heller: Kan de tala? Utan kan de lida?”

      Bra att du kommer med egna reflektioner:
      Jag tror att vi alla föds till humanister,(satsradning) dem (De) flesta av oss älskade djur när de (vi) var små och hade både leksaker och önskade sig husdjur, men någonstans på vägen försvann detta. På samma sätt som det var en självklar värdering att utnyttja slavar för några hundra år sedan är det idag (förslag: fortfarande) en självklar värdering att utnyttja djur för våra intressen på deras bekostnad. De flesta kanske inte hatar djur men de flesta äter djur utan en tanke på djurets liv, (här behöver du sätta punkt och stor bokstav Jag har hört) ja har hört någon säga att det finns tre anledningar som de flesta kan hålla med om varför vi äter djur; vana, tradition och smak. När Peter Singer menar att vi inte hade ätit en död människa men ett dött djur tror jag att det handlar om något annat snarare om något icke nedskrivet, något heligt. Om lidelse (ordvalet: lidande) är svaret på frågan så behöver det inte betyda att vi inte kan äta kött, bara vi undviker så mycket lidelse (ordvalet: lidande) för djuren som möjligt under djurets liv.

      Bra att du avslutar med en egen åsikt. Jag tycker att den kommer lite plötsligt här, men det beror nog på tidsbrist när ni jobbade med uppgiften. Ska du tala mer om ämnet i samband med det muntliga provet så har du ju tid att förklara mer hur du menar att vi ska hålla djur och försöka minska deras lidande. Är det alltså, enligt dig, till exempel ok att äta kött och använda dragdjur?

      Tänk på hur du styckeindelar. Det syns inte så bra här i kommentarsfältet, men det är viktigt att ni kan det. Fråga om du känner dig osäker.

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

    • Sanna Said,

      november 5, 2012@ 02:39      

      Humanismen måste överskrida gränserna
      I Peter Singers artikel i Dagens Nyheter 9.2.1997 ”Humanismen måste överskrida gränserna” eller i texthäftet på sidan 8 (skulle kunna ta bort att den finns i häftet, blir enklare inledning då) så poängterar han att det inte finns någon magisk skillnad mellan djur och människor och därför ska vi just inte behandla dem som djur.

      – ”Även om djur inte kan tänka på samma sätt som människor så kan de känna smärta och vi utsätter inte ett nyfött barn eller en gravt handikappad person för samma saker som vi utsätter ett djur, just för att dem är försvarslösa och är inte det ett argument för att visa extra humanitet och skydda djuren, just för att dem också är försvarslösa mot vårt överlägsna tänkande? säger Peter (bra citering som gör att man lätt förstår vad artikeln handlar om) och menar att artism är en moraliskt oförsvarlig form av diskriminering mot andra varelser av annan art och jämför det med rasism.

      Hela diskussionen går ut på att hitta skillnader mellan människor och djur och varför det ger oss moralisk rätt att äta dem för det. Om en par aliens (ett par? Hade kanske funkat bättre med ”om aliens kom till jorden”?)kom till jorden och hade överlägset tänkande jämfört med oss och såg oss som djur skulle det ge dem rätt att äta oss? Jeremy Bentham sa ”Frågan är inte: kan de tänka, inte heller: Kan de tala? Utan kan de lida?” (Mkt bra frågor, men vem faen e Jeremy?)

      Jag tror att vi alla föds till humanister, dem flesta av oss älskade djur när de var små och hade både leksaker och önskade sig husdjur, men någonstans på vägen försvann detta. På samma sätt som det var en självklar värdering att utnyttja slavar för några hundra år sedan är det idag en självklar värdering att utnyttja djur för våra intressen på deras bekostnad. De flesta kanske inte hatar djur men de flesta äter djur utan en tanke på djurets liv, ja har hört någon säga att det finns tre anledningar som de flesta kan hålla med om varför vi äter djur; vana, tradition och smak. (tydligare uppdelning här kanske, så att man förstår vad som är dina tankar och vilka som är Peters?)När Peter Singer menar att vi inte hade ätit en död människa men ett dött djur tror jag att det handlar om något annat snarare om något icke nedskrivet, något heligt. Om lidelse är svaret på frågan så behöver det inte betyda att vi inte kan äta kött, bara vi undviker så mycket lidelse för djuren som möjligt under djurets liv. (jag tycker sista meningen kunde fått ett helt eget stycke?)
      (Intressanta åsikter! Bra röd tråd i texten där du har delat upp tydligt i stycken efter referens, frågeställning, författarens åsikter, dina åsikter osv. Även bra att du ger ditt svar på frågan på slutet!)

      • cwasteson Said,

        november 6, 2012@ 09:06      

        Bra att du tar upp både sådant som du gillar och sådant som kan bli bättre.

        Bra att du är konkret, så vi förstår exakt vad det är och varför du gillar eller inte gillar det.

        Citatet är inget citat utan ett referat (även om det är markerat som ett citat). Man får inte göra så. Citerar man så måste man citera exakt. Men om man bortser från det formella, så håller jag med Sanna om att det är ett bra referat av vad Singer tycker.

        Träffande uttryckt att Bentham dyker upp lite som gubben i lådan. Han behöver nog presenteras bättre om han ska nämnas.

        Ordet ”lidelse” istället för lidande passar inte, för det är inte alls samma sak.

        Sammantaget en bra och väl genomarbetad respons! 🙂

  3. Elin Said,

    oktober 24, 2012@ 02:04      

    Att värdera rätt

    Vad värdera jag egentligen? Vad värderar du? Vad värdera vi? Frågor som jag tror vi flesta inte tänker på utan det händer automatiskt. Men något som vi alla värderar är att ha något att vara stolt över, att kunna berätta för andra att man lyckats.
    Sveriges stolthet, pappan och fotbolls legend Zlatan Ibrahimovic är en man som skrivit en bok om just detta, att våga vara stolt över sig själv, att kunna säga till sig själv; Fan, jag är bra!
    I sin självbiografi ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” som kom ut 2011 berättar Zlatan själv med hjälp av David Lagercrantz om sin uppväxt. Den går från att vara svår med familjeproblem och fotboll på asfaltsplanen i Rosegård till en super karriär med tusentals fans och det bästa fotbollsklubbarna. I boken förstår man tydligt att Zlatan värderat fotbollen högst hela livet, det var den han kunde lita på och den svek aldrig. När Zlatan sen kommer med i fotbollklubben MFF’s a-lag inser han att han är riktigt duktig och som en vinnarskalle han är bestämmer han sig för att bli bäst i världen och han lyckas.
    Jag tycker det är rätt, har man bestämt sig för att blir bäst ska det vara ens högsta värdering till man når det, OM man har kul på vägen. Att värdera något som skadar eller sårar någon annan inte rätt, en värdering är något man ska vara stolt över och jag tror inte man kan vara stolt över sig själv om någon annan mår dåligt på grund av det.
    ”Ronaldo var min hjälte och jag studerade honom på nätet och försökte få in hans rörelse mönster, och jag tyckte jag blev grym. Jag dansade fram bollen.”
    Det är ett stycke ur självbiografin som jag tycker visar att Zlatan Ibrahimovic är stolt över sig själv och vet vad han gör vilket jag tror är vad som har gjort honom ännu bättre. I Boken berättas också om en svårare tid efter han lämnat Sverige och flyttat utom lands. Han har inte mycket pengar, många ogillar honom och de tror inte han kommer lyckas men han ger inte upp. Han vill inte åka hem besviken och svika sin pappas stolthet. Med en envishet lyckas Zlatan Ibrahimovic ta sig till toppen och är idag en av världens mest betalda fotbollsspelare. Det bevisar att om man värderar rätt saker främst kan man nå sin dröm.

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 01:37      

      Att värdera rätt (På det nationella provet kommer ni att få färdiga rubriker till respektive uppsatsämne, men visst är det annars kul att fundera över rubriker och vilken som passar bäst? )

      Bra att du sätter in texten i ett större sammanhang:

      Vad värdera (-r) jag egentligen? Vad värderar du? Vad värdera(-r) vi? Frågor som jag tror vi flesta inte tänker på utan det händer automatiskt. Men något som vi alla värderar är att ha något att vara stolt över, att kunna berätta för andra att man lyckats.
      Sveriges stolthet, pappan och fotbolls legend (fotbollslegenden) Zlatan Ibrahimovic är en man som skrivit en bok om just detta, att våga vara stolt över sig själv, att kunna säga till sig själv; (kolon istället för semikolon) Fan, jag är bra!
      Bra källhänvisning (regeln är egentligen att man ska kursivera titeln istället för att använda citattecken, men det här är också tydligt):
      I sin självbiografi ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” som kom ut 2011 berättar Zlatan själv med hjälp av David Lagercrantz om sin uppväxt. Den går från att vara svår med familjeproblem och fotboll på asfaltsplanen i Rosegård till en super karriär (ett ord: superkarriär) med tusentals fans och det (de) bästa fotbollsklubbarna. I boken förstår man tydligt att Zlatan värderat fotbollen högst hela livet, det var den han kunde lita på och den svek aldrig. När Zlatan sen kommer med i fotbollklubben MFF’s a-lag inser han att han är riktigt duktig och som en vinnarskalle han är bestämmer han sig för att bli bäst i världen och han lyckas.
      Jag tycker det är rätt, har man bestämt sig för att blir bäst ska det vara ens högsta värdering (ordvalet: prioritering) till man når det, OM man har kul på vägen. Att värdera något som skadar eller sårar någon annan inte rätt, en värdering är något man ska vara stolt över och jag tror inte man kan vara stolt över sig själv om någon annan mår dåligt på grund av det.
      ”Ronaldo var min hjälte och jag studerade honom på nätet och försökte få in hans rörelse mönster, och jag tyckte jag blev grym. Jag dansade fram bollen.”
      Det är ett stycke ur självbiografin som jag tycker visar att Zlatan Ibrahimovic är stolt över sig själv och vet vad han gör vilket jag tror är vad som har gjort honom ännu bättre. I Boken berättas också om en svårare tid efter han lämnat Sverige och flyttat utom lands (utomlands). Han har inte mycket pengar, många ogillar honom och de tror inte han kommer lyckas men han ger inte upp. Han vill inte åka hem besviken och svika sin pappas stolthet. Med en envishet lyckas Zlatan Ibrahimovic ta sig till toppen och är idag en av världens mest betalda fotbollsspelare. Det bevisar att om man värderar rätt saker främst kan man nå sin dröm.

      Bra avslut, men det skulle kunna bli ännu bättre om du försökte återknyta mer tydligt till din inledning. Då hänger din text ihop ännu bättre.

      Generellt:
      Se upp för särskrivningar och andra korrekturfel och tänk på att ordet värdera, att värdera något, betyder att mäta något, och man kan värdera något högt och något annat lågt. Det är alltså inte alltid positivt.
      Tänk på hur du styckeindelar. Det syns inte så bra här i kommentarsfältet, men det är viktigt att ni kan det. Fråga om du känner dig osäker.
      Fint att du har planer på att sätta in din text i ett större sammanhang.

    • CH Said,

      november 5, 2012@ 03:07      

      Jag tror du menar att priotera rätt när du skriver värdera rätt.
      Jag förstår att din ståndpunkt är att det är bra att kämpa för ett mål och priotera och värdera det först och störst om det inte går ut över någon eller sig själv och ha kul, precis som Zlatan gjorde får att nå sitt mål. Det är bra och tydligt. Men sista raden ställer mer frågor än den besvarar för mig ;
      ”Det bevisar att om man värderar rätt saker främst kan man nå sin dröm.”
      Vad är rätt att priotera (eller värdera) och hur vet man om man prioterat rätt, för Zlatan var det väl enklare då då han måste priotera fotbollen för att bli fotbollsstjärna men då måste han priotera bort grejer som skola t.ex. och är det en rätt priotering? Det kan ju gå ut över en själv när man prioterar bort sitt sociala liv för att nå sin dröm inom t.ex. en sportgren och är det verkligen det bästa för en själv i det långa loppet?

      ”Att värdera något som skadar eller sårar någon annan inte rätt, en värdering är något man ska vara stolt över och jag tror inte man kan vara stolt över sig själv om någon annan mår dåligt på grund av det.”
      – Finns det drömmar eller mål man inte måste vara stolt över? Jag tänker t.ex. på om man har drömmen att gifta sig rikt. Det är inte något jag tror att man är stolt över men ändå är det en hel del människor som strävar efter den drömmen.
      – Finns det drömmar eller mål som oundvikligen går utöver någon negativt? Om jag drömmer om att störta en diktatur eller befria ett folk från förtryck kommer det oundvikligen gå ut över förtryckarna negativt.
      Jag tror att många diktatorer har varit ganska stolta över sig själva utan att ägna en tanke åt dem som mår dåligt av det och jag tror inte det är så enkelt som du skriver det att man inte kan vara stolt över något som andra mår dåligt av, även om det ligger något i det och vi ”vanliga” människor fungerar nog på det viset, i alla fall vill jag tro det.

      Bra annars!

      • cwasteson Said,

        november 6, 2012@ 09:12      

        Vilken engagerad respons! Toppenbra!

        Jättekul att du tänkt till så mycket CH! Det är jätteschysst att försöka ställa följdfrågor som får skribenten att tänka vidare.

        När jag läser era båda texter blir det jätteintressant! Ni tar sammantaget upp massor med viktiga aspekter på drömmar, prioriteringar och ont och gott.

        Härligt! 🙂

  4. sara Said,

    oktober 24, 2012@ 02:04      

    Hungerspelen.
    Hungerspelen är en roman som är skriven av Suzanne Collins (2008).
    Boken utspelar sig på den amerikanska kontinenten, men den amerikanska kontinentens civilisation har utplånats och istället blivit ersatt av ett land som består olika provinser, och dessa olika provinser konkurrerar med varandra.
    I detta land finns där en direktsänd tv-tävling, och den innebär att alla deltagare utom en kommer dö genom spelets gång.
    Det ska vara två från varje provins som deltar, en kille och en tjej.
    I distrikt tolv bor tonårsflickan Katniss med sin mor och sin lillasyster Prim.
    I distrikt tolv ska de ha en lottning om vilka två som ska var med i hungerspelen och nu har just Prims namn ropats upp, så hon skulle bli det nya offret inför hungerspelen. Men det är då som hennes syster Katniss träder fram bland folkmassan och anmäler sig själv frivilligt till hungerspelen eftersom hon inte vill att hennes syster ska vara med och tävla. Katniss stiger upp på scenen med en skrikande syster bakom sig, hon vill inte gråta, hon vill inte verka svag inför de andra deltagarna som kan se detta senare på kvällen på tv:n, det nöjet ska dem inte få tänker Katniss och fortsätter upp på scenen utan att röra en min.

    Varför finns sådana här spel?
    Spelet går ut på att man ska döda alla andra tills en är kvar och den utses som vinnare. Men är det rimligt att ha sådana här spel? Enligt mig tycker jag det är helt orimligt Katniss som är huvudrollen är en tonåring och helt plötsligt ska hon vara med och tävla om sitt liv, vem vet för henne kanske inte det finns en morgon dag.
    Detta spel innefattar inte bara en eller två städer utan ett helt land med olika provinser. Och i dessa provinser är det två stycken från varje som ska vara med och tävla, och om det är t.ex. 10 provinser så är det 20 som är med och spelar och då är det 19 som blir dödade, 19 människor som offrar sitt liv för ett spel, för att de kanske inte hade något annat val. Och det tycker jag är fel och helt orimligt, att de offrar sitt eget liv för andra människors nöje.

    • Elin Said,

      november 5, 2012@ 02:36      

      Fin och välformulerad text. Du kan försöka få med lite mer om värderingar och dina egna tankar. roligt att läsa vad du tycker. Det är bra att du beskriver vad spelet handlar om och varför. kan vara svårt om man inte läst boken att förstå annars. lite mycket info om boken. 🙂 OXOX

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 05:16      

      Hungerspelen. (Ej punkt i rubriker.)

      Bra källhänvisning! Du talar om vad boken heter, vad det är för typ av bok (en roman, alltså en fiktiv berättelse), vem som skrivit boken och när den skrivits.

      Här i det första stycket ser det ut som du har gjort en mängd små-stycken (kolla så att du förstår det här med när och hur man markerar nytt stycke):

      Hungerspelen är en roman som är skriven av Suzanne Collins (2008).
      Boken (Bokens handling) utspelar sig på den amerikanska kontinenten, men den amerikanska kontinentens civilisation har utplånats och istället blivit ersatt av ett land som består olika provinser, och dessa olika provinser konkurrerar med varandra.
      I detta land finns där en direktsänd tv-tävling, och den innebär att alla deltagare utom en kommer dö genom spelets gång.
      Det ska vara två från varje provins som deltar, en kille och en tjej.
      I distrikt tolv bor tonårsflickan Katniss med sin mor och sin lillasyster Prim.
      I distrikt tolv ska de ha en lottning om vilka två som ska var med i hungerspelen och nu har just Prims namn ropats upp, så hon skulle bli det nya offret inför (ordvalet: i) hungerspelen. Men det är då som hennes syster Katniss träder fram bland folkmassan och anmäler sig själv frivilligt till hungerspelen eftersom hon inte vill att hennes syster ska vara med och tävla. (Här radar du en massa fullständiga meningar på varandra, men jag tror du gör det för att öka tempot i texten och det kanske kan vara ok här om det görs medvetet:) Katniss stiger upp på scenen med en skrikande syster bakom sig, hon vill inte gråta, hon vill inte verka svag inför de andra deltagarna som kan se detta senare på kvällen på tv:n, det nöjet ska dem (de) inte få tänker Katniss och fortsätter upp på scenen utan att röra en min.

      Varför finns sådana här spel? (meningen fortsätter väl? eller bör du omformulera din underrubrik? för spelen finns väl inte i verkligheten utan bara i den här romanen?)
      Spelet går ut på att man ska döda alla andra tills en är kvar och den utses som vinnare. Men är det rimligt att ha sådana här spel? (Bra att du är tydlig med vem som tycker vad, det räcker att skriva Enligt mig är det helt orimligt eller Jag tycker det är hel orimligt, det blir dubbelt att både skriva Enligt mig och tycker jag.) Enligt mig tycker jag det är helt orimligt (satsradning, du har glömt punkt här) Katniss som är huvudrollen är en tonåring och helt plötsligt ska hon vara med och tävla om sitt liv, vem vet för henne kanske inte det finns en morgon dag (ett ord: morgondag).
      Detta spel innefattar inte bara en eller två städer utan ett helt land med olika provinser. Och i dessa provinser är det två stycken från varje som ska vara med och tävla, och om det är t.ex. 10 provinser så är det 20 som är med och spelar och då är det 19 som blir dödade, 19 människor som offrar sitt liv för ett spel, för att de kanske inte hade något annat val. (wow, det är fint att du är så tydlig med hur många det är som dör, för även om du redan har sagt att bara en överlever så är det lite svårt att riktigt fatta att det innebär att alla de andra dör; det är kanske för hemskt för att riktigt tränga in?) Och det tycker jag är fel och helt orimligt, att de offrar sitt eget liv för andra människors nöje.

      Bra att du förklarar hur spelen går till och att du skriver vad du själv tycker om idén med spelen!

      Hungerspelen finns ju inte på riktigt, men kanske kan du komma på liknande nöjen som faktiskt finns, eller något annat exempel på att steget dit inte är så långt? Det vore nämligen snyggt om du kunde göra någon jämförelse med verkligheten.

      Jag tycker generellt att du är bra på att skapa en stämning genom dina beskrivningar (din inlevelsefulla sammanfattning av handlingen) och förklaringar (t ex det där med att 19 dör). Det ska du gärna dra nytta av för det skapar intresse och läslust. Titta noga över ditt språk, för det känns som du har en del onödiga korrekturfel. Fråga gärna om det är någon regel som du känner dig osäker på. Något som jag vill att du ska tänka särskilt på är den röda tråden – hur du ska får texten att bli att bli så sammanhängande som möjligt. Att göra jättekorta stycken (i stil med en till två meningar per stycke) gör till exempel att texten inte hänger ihop lika bra.

      Jag tror du har något väldigt bra på gång!

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

  5. Oscar Said,

    oktober 24, 2012@ 02:10      

    Hungerspelen
    Tänk dig en värld i en obestämd framtid där civilisationen i Amerika har fallit till grunden och landet har delats upp i olika konkurerande provinser. Dessa provinser måste skicka två barn, frivilliga som ofrivilliga för att delta i ett spel, där endast en kommer att överleva. Detta för att underhålla det högre klassamhället. Detta spel kallas ”Hungerspelen”.

    I romanen ”Hungerspelen” skriven 2008 av Suzanne Collins, skildrars ett tänkbart samhälle i det framtida Amerika. Romanen handlar om flickan Katniss och hennes syster Prim, som lever i distrikt 12, där rädslan för att bli utvald till hungerspelen är större än viljan till det. Ännu en gång har det blivit dags för folket i överklassen att lotta ut sina deltagare.

    I ett avsnitt i boken utropas Prim som provinsens deltagare till spelen. Detta får Katniss att bli som förlamad. Hon kan inte tänka, inte röra sig och hon håller på att falla omkull. Efter några sekunder, som verkar som flera minuter, bestämmer sig Katniss för att springa fram och hindra Prim. Hon ropar sedan ut att hon deltar som frivillig i Prims ställe. Folket från provinsen stirrar först på henne, men höjer sedan handen och sätter tre fingrar mot läpparna. Detta är en gest för att visa tacksamhet och beundran och för att ta farväl av någon man älskar.

    Personligen har jag inte läst boken, men jag har sett filmen, utgiven 2012 och regisserad av Gary Ross. Jag anser historien utspela sig inom en snar framtid, kanske om trettio år. Jag skev i början av stycke två ”ett tänkbart samhälle” därför att jag tror det här kan hända med USA om man inte sätter stopp för klyftsamhället. USA är det land med störst klyftor i hela världen. I tidningsartikeln ”Över 49 miljoner fattiga i USA” publicerad 2011-11-07 i DN Skriver () att 49 miljoner personer alltså 16 procent av folket tjänar under 160 000 kr/år för familj med två vuxna och två barn. Samtidigt sitter där personer som har så mycket pengar i överflöd att de kan köpa hela länder.

    I hungerspelen har dessa teoretiska klyftor gått till överstyr och blivit fysiska. Människorna i provinserna sitter fast i distrikt där de inte kan ta sig mellan distrikten eller ha chansen att ta sig ur ett. Jag kopplar detta till temat ”värderingar” därför att värderingarna av människorna i vårt samhälle borde vara lika. Alla människor borde få må bra och leva ett lagom rikt liv. Jag säger inte att vi ska leva i ett sovjetiskt kommunistsamhälle utan att de som har pengar nog att köpa hela länder kan ge en liten del av dessa och mätta tusentals magar i de fattigare delarna av landet.

    Jag tror på ett samhälle där alla kan leva lyckligt och där ingen behöver offra sitt liv för någon annans nöje.

    Oscar Blomqvist NV10

    • cwasteson Said,

      november 7, 2012@ 10:05      

      Hungerspelen

      Intresseväckande inledning med direkt tilltal till läsaren/lyssnaren. Snyggt!

      Tänk dig en värld i en obestämd framtid där civilisationen i Amerika har fallit till grunden och landet har delats upp i olika konkurerande (stavningen: två r) provinser. Dessa provinser måste skicka två barn (kanske kan du lägga till ordet vardera, för att markera att det inte är två totalt), frivilliga som ofrivilliga för att delta i ett spel, där endast en kommer att överleva. Detta för att underhålla det högre klassamhället. Detta spel kallas ”Hungerspelen”. (Kanske kan du variera språket mer, förslag: Detta för att … Spelet kallas …)

      (Vad gäller utslagningstävligar i dag, Robinson och Idol och sådana program, så tittar väl jättemånga ur arbetar- och medelklassen, eller? Jag har tyvärr varken sett filmen om Hungerspelan eller läst boken än, men riktar sig den här tävlingen i form av underhållning främst mot överklassen? Eller kan det vara så att det främst är de som tjänar pengar på tävlingen eller de som roar ”pöbeln” på så vis och därmed får mindre social oro i samhället?)

      Bra källhänvisning (smidig och korrekt):
      I romanen Hungerspelen skriven 2008 av Suzanne Collins, skildrars ett tänkbart samhälle i det framtida Amerika. Romanen handlar om flickan Katniss och hennes syster Prim, som lever i distrikt 12, där rädslan för att bli utvald till hungerspelen är större än viljan till det (ordvalet: att bli det). Ännu en gång har det blivit dags för folket i överklassen att lotta ut sina deltagare.

      (Så det är bara vissa samhällsklasser som riskerar att bli framlottade?)

      I ett avsnitt i boken utropas Prim som provinsens deltagare till spelen. Detta får (något saknas, förslag: hennes storasyster) Katniss att bli som förlamad. Hon kan inte tänka, inte röra sig och hon håller på att falla omkull. Efter några sekunder, som verkar som flera minuter, bestämmer sig Katniss för att springa fram och hindra Prim. Hon ropar sedan ut att hon deltar som frivillig i Prims ställe. Folket från provinsen stirrar först på henne, men höjer sedan handen och sätter tre fingrar mot läpparna. Detta är en gest för att visa tacksamhet och beundran och för att ta farväl av någon man älskar.

      Personligen har jag inte läst boken, men jag har sett filmen, utgiven 2012 och regisserad av Gary Ross. Jag anser historien utspela sig inom en snar framtid, kanske om trettio år (ordvalet: snar framtid känns inte som 30 år?). Jag skev i början av stycke två ”ett tänkbart samhälle” därför att jag tror det här kan hända med USA om man inte sätter stopp för klyftsamhället (ordvalet: de ökade samhällsklyftorna). USA är (förslag: nämligen) det land med störst klyftor i hela världen. I tidningsartikeln ”Över 49 miljoner fattiga i USA” publicerad 2011-11-07 i DN S(s)kriver (du har glömt skriva artikelförfattarens namn) att 49 miljoner personer alltså 16 procent av folket tjänar under 160 000 kr/år (Ordvalet, förslag: per familj) för familj med två vuxna och två barn. Samtidigt sitter där personer som har så mycket pengar i överflöd att de kan (ordvalet, förslag: skulle kunna) köpa hela länder.

      Det var ett inlevelsefullt referat av vad som händer i avsnittet ur boken!

      I hungerspelen har dessa teoretiska (ordvalet, förslag: mentala) klyftor gått till överstyr och blivit fysiska. (Kan detta uttryckas bättre:) Människorna i provinserna sitter fast i distrikt där de inte kan ta sig mellan distrikten eller ha chansen att ta sig ur ett. (Kan du uttrycka detta enklare, förslag något i stil med att alla människor i vårt samhälle borde värderas lika eller kanske ännu tydligare vara lika mycket värda?) Jag kopplar detta till temat ”värderingar” därför att värderingarna av människorna i vårt samhälle borde vara lika. Alla människor borde få må bra och leva ett lagom rikt liv (rikt på upplevelser, glädje etc eller på pengar? formuleringen kan väl tolkas olika?). Jag säger inte att vi ska leva i ett sovjetiskt kommunistsamhälle (varför inte? vad finns det för nackdelar med det?) utan att de som har pengar nog att köpa hela länder kan ge en liten del av dessa och mätta tusentals magar i de fattigare delarna av landet.

      Jag tror på ett samhälle där alla kan leva lyckligt och där ingen behöver offra sitt liv för någon annans nöje.

      Tydlig avslutning! Den kan du säkert använda till din muntliga presentation också om du slipar lite på den så att den känns lite mer slagkraftig. 🙂

      Jätteintressant ämne som du gör något personligt av! Det ska bli spännande att höra din muntliga redovisning. Tänker du använda dessa två material där och då, så tänk på att ge dem ungefär lika mycket utrymme. (Här fick ju Hungerspelen nästan all uppmärksamhet, men här var ju också uppgiften att ni bara skulle jobba med en text eller bild, så här är det ju inget problem.)

      Lycka till och tack för att jag fick läsa! 🙂

  6. Alexander Said,

    oktober 24, 2012@ 02:12      

    Rubrik, kommer senare
    Inledning, kommer senare
    I självbiografin Jag är Zlatan Ibrahimovic (2011) av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz så beskrivs det hur Zlatan betedde sig både utanför och på fotbollsplanen precis innan han började spela i Malmö FF´s A-lag. Det beskrivs också hur andra såg på Zlatan. När Zlatan inte spelade fotboll så tyckte folk att han var en lite småkriminell tonåring med dålig attityd som inte tyckte omskolan men när han spelade fotboll var han nästan helt förändrad.
    Avslutning, kommer senare

  7. Julia L Said,

    oktober 24, 2012@ 02:12      

    Hungerspelen
    Hur långt är du beredd att gå för dem du älskar? Jag är säker på att majoriteten hade svarat att de kunnat dö för deras skull. Men hur hade man agerat om man hade varit tvungen att välja, den jag älskar eller sig själv.

    I ett utdrag av Hungerspelen(2008) skriver Suzanne Collins om syskonparet Katniss och Prim Everdeen som står vid uttagningsceremonin till Hungerspelen. Hungerspelen är ett spel där 2 barn/ungdomar från varje provins skickas till en direktsänd tv-tävling där alla utom en kommer dö under spelets gång. Katniss tänker tillbaka till en händelse då hon ramlade ner från ett träd och tappade andan. Hon låg orörlig kvar på marken och fick tvinga sig själv till att andas. Precis så kände hon när hon hörde hennes systers namn ropas upp. Katniss behövde inte tränga sig fram i folkmassan för att nå fram till sin syster, de andra ungdomarna hade genast stigit åt sidan. Väl framme föser hon Prim bakom sig och säger ”Jag anmäler mig som frivillig!”.

    Jag tror få av oss kommer att uppleva en liknande situation som Katniss Everdeen fick göra. Hon tvingades att välja bort sig själv för att kunna rädda livet på hennes lillasyster. Hon var alltså redo att dö för sin syster. Nu är frågan hade du varit beredd att göra samma sak för någon du älskar?
    Jag kan bara tala för mig själv om hur jag hade gjort men hade det handlat om min familj så hade jag nog inte tvekat. Min familj är en stor familj med sex barn. Om jag hade hamnat i en situation där jag tillexempel hade tvingats välja mellan att rädda mig själv eller min fyraåriga lillasyster så är valet enkelt. Jag är 18 år och jag känner att jag fortfarande har mängder av saker kvar att uppleva i mitt liv. Jag vill resa, skaffa ett välbetalt jobb, hitta mannen jag kommer leva resten av mitt liv med och som mest troligt kommer att vara pappan till mina barn. Allt detta hade jag varit redo att offra för min kärlek till en individ. Egentligen är det en skrämmande tanke att kärlek kan vara så stark att man offrar sitt liv för den.

    Hur hör detta ihop med värderingar? Jo jag anser att det finns vissa människor som man värderar högre än något annat här i livet. Man värderar dem till och med högre än sig själv.
    Jag vill avsluta med ett citat som jag förknippar med den här texten och det var det jag fick upp i huvudet efter att jag läst klart texten:

    ”You don’t know how strong you are until being strong is the only choice you have.” Kendall Ficklin.

    Julia Lundgren SPE10

    • cwasteson Said,

      november 7, 2012@ 10:34      

      Hungerspelen

      Intresseväckande inledning som griper tag i oss genom sitt direkta tilltal och genom den spännande frågan:

      Hur långt är du beredd att gå för dem du älskar? Jag är säker på att majoriteten hade svarat att de kunnat dö för deras skull. Men hur hade man agerat om man hade varit tvungen att välja, den jag älskar eller sig själv.

      (Formuleringen, byt ej mellan man och jag, förslag: att välja mellan den man älskar och sig själv.)

      Inlevelsefullt refererat (om detta avsnitt hade blivit långt hade det inte funkat eftersom det ligger så när originaltexten, men eftersom det är så kort och medvetet uttnyttjat som stämningsskapare så funkar det fint!):

      I ett utdrag av Hungerspelen (2008) skriver Suzanne Collins om syskonparet Katniss och Prim Everdeen som står vid uttagningsceremonin till Hungerspelen. Hungerspelen är ett spel där 2 barn/ungdomar från varje provins skickas till en direktsänd tv-tävling där alla utom en kommer dö under spelets gång. Katniss tänker tillbaka till en händelse då hon ramlade ner från ett träd och tappade andan. Hon låg orörlig kvar på marken och fick tvinga sig själv till att andas. Precis så kände hon när hon hörde hennes (ordvalet: sin) systers namn ropas upp. Katniss behövde inte tränga sig fram i folkmassan för att nå fram till sin syster, de andra ungdomarna hade genast stigit åt sidan. Väl framme föser hon Prim bakom sig och säger ”Jag anmäler mig som frivillig!”.

      Jag tror få av oss kommer att uppleva en liknande situation som Katniss Everdeen fick göra. Hon tvingades att välja bort sig själv för att kunna rädda livet på hennes (ordvalet: sin) lillasyster. Hon var alltså redo att dö för sin syster. Nu är frågan hade du varit beredd att göra samma sak för någon du älskar?

      Spännande att du återknyter till inledningen och naglar fast lyssnarna. Du försöker tvinga dem att fortsätta ställa sig den obekväma frågan.

      Jag kan bara tala för mig själv om hur jag hade gjort men hade det handlat om min familj så hade jag nog inte tvekat. Min familj är en stor familj med sex barn. Om jag hade hamnat i en situation där jag tillexempel (till exempel är två ord) hade tvingats välja mellan att rädda mig själv eller min fyraåriga lillasyster så är valet enkelt. Jag är 18 år och jag känner att jag fortfarande har mängder av saker kvar att uppleva i mitt liv. Jag vill resa, skaffa ett välbetalt jobb, hitta mannen jag kommer leva resten av mitt liv med och som mest troligt kommer att vara pappan till mina barn. Allt detta hade jag varit redo att offra för min kärlek till en individ. Egentligen är det en skrämmande tanke att kärlek(-en) kan vara så stark att man offrar sitt liv för den.

      Hur hör detta ihop med värderingar? Jo (kommatecken) jag anser att det finns vissa människor som man värderar högre än något annat här i livet. Man värderar dem till och med högre än sig själv.
      Jag vill avsluta med ett citat som jag förknippar med den här texten och det var det jag fick upp i huvudet efter att jag läst klart texten:

      ”You don’t know how strong you are until being strong is the only choice you have.” Kendall Ficklin.

      Vilket jättefint citat. Översätt det och förklara det. Hur tolkar du det? vad betyder det för dig? Först då blir citatet en naturlig del av din presentation och då kan det tillföra massor.

      Tips: du verkar lite osäker på när det ska vara hennes resp sin. Kolla gärna över reglerna för det.

      Ämnet är jättespännande och jag gillar hur du är så tydlig med att du riktar dig till dina mottagare, att du vill skapa kontakt med oss. Lycka till med det muntliga! 🙂

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

  8. Andreas Said,

    oktober 24, 2012@ 02:16      

    Användning av djur för medicinskutveckling
    Frågan om huruvida djur ska användas i utvecklingen av nya mediciner har under de senaste åren varit uppe till livliga diskussioner och debatter. Det finns en del som hävdar att det är etiskt fel att använda sig av djur som försök, andra hävdar dock bestämt att det är till nytta för människors hälsa som man utför dessa. Vad är egentligen rätt och hur bör man tänka, det kommer jag inte svara på i denna artikel, men jag kommer ge min bild och mina åsikter i denna debatt.
    I artikeln I människans tjänst (ICA-kuriren 2000:5) skriver Ellen Heyman om hur man går tillväga när man utför försök på djur och hur personalen som utför dessa känner inför det. I just detta försök, där man letar efter ett botemedel till diabetiker, använder man sig av apor, eftersom de har ett immunsystem som liknar människans. För att säkerställa ett bra resultat av försöken måste man använda sig av ett flertal apor. Under försöken injiceras en vätska innehållande grisceller i magen på aporna, för att se om cellöarna kan överleva och producera insulin i apkroppen. Om detta skulle visa sig fungera skulle tusentals diabetiker, framför allt de som lider av typ 1- diabetes, få nytt hopp. Diabetikerna kommer på så vis slippa injicera insulin varje dag, och slippa följdsjukdomar som till exempel skador på ögon, njurar och lever.
    Min uppfattning är att man ska använda sig av försöken på apor, av den anledningen som en utilitarist skulle ha sagt att det som ger störst lycka för största andelen är det rätta. Detta betyder att det är rätt att använda sig av försöken på apor om det ger ett stort antal människor större välbefinnande och lycka. En annan sak är att det är etiskt fel att använda aporna, eftersom de är lika mycket värda som människor, det är en annan värderingsaspekt. Men i det stora hela tror jag att det skulle hjälpa samhället om man kunde använda sig av några apor för att få till en medicin som är viktig för en del människor. Kort sagt kan jag säga att min bild av att använda djur till medicinsk utveckling kan vara fel om det handlar om att tillverka en förbättring av en medicin som redan är funktionsduglig och som inte ger bieffekter. Dock tycker jag att det är helt rätt att använda djur om det kan ta bort bieffekter på medicinen, eller rent allmänt göra så att människor får leva ett värdigt liv.

    • sara Said,

      november 5, 2012@ 02:32      

      En mycket bra text och jag gillar speciellt att du tar upp din egen bild och uppfattning i denna debatt.
      Du tar också upp värderingsaspekten och det tycker jag är mycket bra. Att du tar upp att vissa tycker att apor är värda lika mycket som människor och det inte är okej att använda djur som försöksdjur, men andra tycker det är okej.
      Du har med synpunkter och värderingar och man förstår din text.

      • cwasteson Said,

        november 12, 2012@ 09:45      

        Jag håller med Sara om att det är bra att ta upp även andras ståndpunkter än ens egen.

        När ni skriver det nationella provet kommer ni att bli ombedda att hitta synpunkter i texthäftet. Tänk då på att göra ordentliga källhänvisningar och referatmarkörer till dem, så att ni tydligt skiljer på egna tankar och andras.

        Om man kan vara tydlig med vem som tycker vad så ger det en text större tyngd än om man lite slarvigt bara hävdar att ”många anser att” utan att man har belägg för det. (Ett sätt att belägga något kan också vara att skriva något i stil med Jag har frågat mina fem närmsta kompisar/mina klasskamrater eller min familj vad de tycker om … och de säger alla/nästan alla att de tycker …)

        Lycka till! 🙂

    • cwasteson Said,

      november 10, 2012@ 12:50      

      Användning av djur för medicinskutveckling (två ord medicinsk utveckling, rubriken är lite intetsägande men talar i alla fall om ämnet, Tips: det kan bli mer intresseväckande om rubriken är en fråga, gör ett påstående eller på andra sätt väcker förväntan)

      Frågan om huruvida djur ska användas i utvecklingen av nya mediciner har under de senaste åren varit uppe till livliga diskussioner och debatter (diskussioner och debatter låter lite som tårta på tårta?). Det finns en del som hävdar att det är etiskt fel att använda sig av djur som försök (formuleringen: försöksdjur), andra hävdar dock bestämt att det är (några ord saknas: rätt eftersom det är) till nytta för människors hälsa som man utför dessa. Vad är egentligen rätt och hur bör man tänka, det kommer jag inte svara på i denna artikel (förslag på formulering: det kan jag inte svara på), men jag kommer ge min bild och mina åsikter i denna debatt.

      Fin källhänvisning!
      I artikeln ”I människans tjänst” (ICA-kuriren 2000:5) skriver Ellen Heyman om hur man går tillväga när man utför försök på djur och hur personalen som utför dessa känner inför det. I just detta försök, där man letar efter ett botemedel till diabetiker, använder man sig av apor, eftersom de har ett immunsystem som liknar människans. För att säkerställa ett bra resultat av försöken måste man använda sig av ett flertal apor. Under försöken injiceras en vätska innehållande grisceller i magen på aporna, för att se om cellöarna kan överleva och producera insulin i apkroppen. Om detta skulle visa sig fungera skulle tusentals diabetiker, framför allt de som lider av typ 1- diabetes, få nytt hopp. Diabetikerna kommer på så vis slippa injicera insulin varje dag, och slippa följdsjukdomar som till exempel skador på ögon, njurar och lever.

      Min uppfattning är att man ska använda sig av försöken på apor, av den anledningen som en utilitarist skulle ha sagt att det som ger störst lycka för största andelen är det rätta. (Men skulle du tycka att det var ok om man gjorde samma försök på människor, försöken skulle ju bara utföras på ett fåtal och studiens reslutat skulle kunna leda till en ökad livskvalitet för många människor, men så enkelt som antalet är det väl inte?) Detta betyder att det är rätt att använda sig av försöken på (ett fåtal) apor om det ger ett stort antal människor större välbefinnande och lycka. En annan sak är att (ordvalet: om istället för att?) det är etiskt fel att använda aporna, eftersom de är lika mycket värda som människor, (satsradning) det är en annan värderingsaspekt. Men i det stora hela tror jag att det skulle hjälpa samhället om man kunde använda sig av några apor för att få till en medicin som är viktig för en del (ordvalet: många) människor. Kort sagt kan jag säga att min bild av att använda djur till medicinsk utveckling kan vara fel om det handlar om att tillverka en förbättring av en medicin som redan är funktionsduglig och som inte ger bieffekter. Dock tycker jag att det är helt rätt att använda djur om det kan ta bort bieffekter på medicinen, eller rent allmänt göra så att människor får leva ett värdigt liv.

      Bra att du presenterar texten, refererar det viktigaste i den och skriver dina egna åsikter kring ämnet. Avslutningen funkar eftersom den är ett slags sammanfattning av din ståndpunkt, men du skulle kanske kunna göra den ännu elegantare? Återknyta till något i inledningen eller komma med någon uppmaning eller retorisk fråga eller nått som ger en lite snärtigare avslutning.

      Jag ser fram emot din redovisning! Detta är ett ämne som engagerar! Lycka till och tack för att jag fick läsa! 🙂

  9. simon Said,

    oktober 24, 2012@ 02:18      

    Är vi bättre än andra?
    Är vi människor mer värda än andra arter? Det är en bra fråga, för vissa kanske till och med omöjlig att besvara. Kan man egentligen värdera människors och djurs liv lika eller olika? Är djur och människor ens jämförbara?
    Artikeln ”I människans tjänst”, skriven av Ellen Heyman i ICA-kurirens femte upplaga 2000, handlar om forskningsbaserade djurförsök. Att man genom att spruta in grisceller i ett flertal apor försöker skapa insulinproducerande celler. Att det är just apor som utsätts beror på deras människoliknande immunsystem. Operationen utförs med kunskapen om att försökdjuren garanterat dör i samband med försöket. Syftet med de insulinproducerande cellerna är att ge diabetiker hopp om att skonas från följdsjukdomar och dagliga doseringar av insulin. Det är inte svårt att ryckas med i det sista stycket vari Heyman framhäver apornas lidande som acceptabelt i förhållande till antalet människor som gynnas.
    Projektet är inte anmärkningsvärt, det är inte något unikt för sitt slag. Ändå väcker det, hos mig, starka reaktioner, jag konfunderas av att dagens forskare medvetet mördar ett fyrtiotal helt oskyldiga individer. Vad som däremot är anmärkningsvärt i ett modernt samhälle med modern teknik och moderna värderingar är hur obemärkt det här passerar, hur det faktiskt får fortsätta. Är det okej att massmörda apor för att vi vill ha ett smidigare läkemedel? Vi har redan motsvarande läkemedel som visserligen är lite krångligare men fullt fungerande. Självklart vill även jag att det utvecklas men på bekostnad av vad? Vi må ha vår teknik och intelligens men vilka är vi att avsiktligt döda djur i försök att underlätta vår egen vardag? När vi genomför djurförsök tar vi oss friheten att värdera oss högre än alla övriga arter. Och vi gör det, vi ser oss som bäst utan att tveka, utan att visa nån empati. Vi gör det genom ren egoism.
    Vi har trots vår teknologi, intelligens och modernitet ett snedvridet samhälle, präglat av storhetsvansinne och egoism, vi är inte bättre än djuren.
    Simon

    • cwasteson Said,

      november 9, 2012@ 01:12      

      Är vi bättre än andra? (oklart vad vi syftar på, men annars en provocerande och intresseväckande rubrik)

      Är vi människor mer värda än andra arter? (:tydlig och engagerande retorisk fråga) Det är en bra fråga, för vissa kanske till och med omöjlig att besvara. Kan man egentligen värdera människors och djurs liv lika eller olika? Är djur och människor ens jämförbara? (Intresseväckande inledning som sätter in texten i ett större sammanhang!)

      Mycket smidig och bra källhänvisning och en kort och bra sammanfattning av artikeln:
      Artikeln ”I människans tjänst”, skriven av Ellen Heyman i ICA-kurirens femte upplaga 2000, handlar om forskningsbaserade djurförsök. (meningen fortsätter, annars får du lägga till Dess försök bestod i att man sprutade in … eller något liknande:) Att man genom att spruta in grisceller i ett flertal apor försöker skapa insulinproducerande celler. Att det är just apor som utsätts beror på deras människoliknande immunsystem. Operationen utförs med kunskapen (ordvalet: vetskapen?) om att försökdjuren garanterat dör i samband med försöket. Syftet med de insulinproducerande cellerna är att ge diabetiker hopp om att skonas från följdsjukdomar och dagliga doseringar av insulin. Det är inte svårt att ryckas med i det sista stycket vari Heyman framhäver apornas lidande som acceptabelt i förhållande till antalet människor som gynnas.

      Projektet är inte anmärkningsvärt, det är inte något unikt för sitt slag. Ändå väcker det, hos mig, starka reaktioner, (satsradning) jag konfunderas (ordvalet: provoceras?) av att dagens forskare medvetet mördar ett fyrtiotal helt oskyldiga individer. (Bara för detta försöket, men det finns ju många fler …) Vad som däremot (ordvalet: ”däremot” vaddå?) är anmärkningsvärt i ett modernt samhälle med modern teknik och moderna värderingar är hur obemärkt det här passerar, hur det faktiskt får fortsätta. Är det okej att massmörda (massmord säger man men säger man massmörda?) apor för att vi vill ha ett smidigare läkemedel? Vi har redan motsvarande läkemedel som visserligen är lite krångligare men fullt fungerande. Självklart vill även jag att det utvecklas men på bekostnad av vad? Vi må ha vår teknik och intelligens men vilka är vi att avsiktligt döda djur i försök att underlätta vår egen vardag? När vi genomför djurförsök tar vi oss friheten att värdera oss högre än alla övriga arter. Och vi gör det, vi ser oss som bäst utan att tveka, utan att visa nån empati. (stämmer det att forskarna/människor i allmänhet inte tvekar eller känner empati? vill inte även de som vill ha djurförsök att de ska göras bara när det är absolut ”nödvändigt” och att de ska göras så skonsamt som möjligt?) Vi gör det genom ren egoism.

      Vi har trots vår teknologi, intelligens och modernitet ett snedvridet samhälle, präglat av storhetsvansinne och egoism, (förslag på tillägg: på så vis är vi/med andra ord är vi inte) vi är inte bättre än djuren. (har djuren också storhetsvansinne och egoism? eller vad menar du med det sista?)

      Vilket spännande ämne och bra att du argumenterar och tar ställning i frågan. Då skulle det vara intressant att få veta lite mer om hur ditt förhållningssätt påverkar din vardag, t ex något i stil med: hur ser du på att man äter kött, hur ser du på att man använder yllekläder eller päls och är det alltid oetiskt med djurförsök? Jag ser fram emot din muntliga redovisning! Lycka till!

      Tack för att jag fick läsa!

  10. Alexandra Said,

    oktober 24, 2012@ 02:19      

    Påverkar sociala medier våra jobbchanser?

    Hur stor andel av dagens ungdomar och vuxna har inte ett Facebook konto? De flesta jag känner har ett Facebook konto, allt ifrån mina vänner till min mormor. Och det är inte så att vi bara har kontona, utan vi uppdaterar dem ofta och det är inte sällan där kommer upp bilder ifrån helgens fester. Men problemet är att många av oss inte tänker tillräckligt mycket på hur våra uppdateringar kan komma att påverka oss i framtiden. För delar av informationen är offentlig, som t.ex. profilbilderna. Men är det rätt att arbetsgivare kolla upp dig via internet innan de bestämmer sig för anställa dig?

    Anna Möller skrev i sin artikel ”Facebook kan påverka jobbchanser”, som publicerades i Upsala Nya Tidning den 19.4.2010, om hur arbetsgivare kan kolla upp dig via sociala medier innan de bestämmer sig för om de ska anställa dig eller inte. I artikeln ges också en bild från både arbetssökarnas och arbetsgivarnas sida.

    I artikeln berättas det om Mats Mügge, en vikarierande barnskötare på dagis som fick sluta sitt jobb p.g.a. en bild av honom på Facebook. På bilden, som arbetsgivaren såg, bar Mats en mössa med texten ”pornstar” på. Men hur stor roll kan en mössa spela? Ska arbetsgivarna få värdera oss efter hur vi ser ut? Jag anser att vad du har på dig på din fritid borde inte påverka om du får vikariera på dagis eller inte. Mössan bars ju trots allt inte på jobbet, utan bara på en bild på Facebook. Ett ställe där barn på dagis inte borde vara i vilket fall som helst, då där är en åldersgräns. Jag börjar ställa mig frågan vad värdesätter arbetsgivarna? Bryr sig arbetsgivarna mer om vad vi har på oss på fritiden eller bryr de sig om hur vi arbetar och sköter vårt jobb? Monica Werneman, platschef på Poolia i Uppsala, berättar i Anna Möllers artikel om hur hon ser på hur utseendet spelar roll i arbetet. Enligt henne beror det helt och hållet på vilken typ av yrke som man arbetar inom. Det hon menar är att där är stor skillnad mellan kraven på någon som arbetar på ett lager och på någon som är t.ex. banktjänsteman. Detta är en ståndpunkt jag definitivt kan hålla med om. Jag förstår att om du arbetar inom ett yrke där man behöver se respektabel och trovärdig ut så behöver arbetsgivarna se dig först. Det kan då exempelvis vara på banker där äldre människor ofta går och kan ha stora fördomar om tatuerade människor. Men jag tycker dock inte att arbetsgivarna bara ska kunna döma någon efter en bild på internet. Det kan mycket väl hända att bilden inte alls representerar hur du i verkligheten ser ut och är.

    Så frågan kvarstår. Är det rätt att arbetsgivarana kollar upp dig via Facebook? Kanske. Men enligt mig bör de inte bara kolla på ens yttre. Du kan mycket väl vara tatuerad och ha stor kompetens inom området. Och alla som har kompetensen borde åtminstone få chansen att bli intervjuade även om bilden på Facebook inte är okej enligt arbetsgivaren.

    Av Alexandra Lehtonen

    • Andreas Said,

      november 5, 2012@ 02:45      

      Tycker att din text är mycket bra skriven. Det ända som slog mig när jag läste den är att jag skulle vilja byta ut några ord på en del ställen, så att det låter lite bättre. Jag hittar inga satsradningar i texten. Styckeindelningen har jag heller inte något negativt att säga om. Med andra ord en mycket bar text.

      • cwasteson Said,

        november 6, 2012@ 08:52      

        Var mer konkret. Om du vill byta ut några ord så säg vilka och kanske även varför (om det inte är självklart).

        Jag vill byta ut ett ord i din text också. Skriv enda istället för ända. Låter lika men betyder så olika saker. 😉

        Många blandar ihop dessa två ord. De låter ju precis likadant och stavas nästan lika. Tänk att en ”enda” (bara en) kommer från ordet ”en”, precis som ordet ”endast”. Då tror jag det är lättare att förstå vilken e/ända man ska välja.

        Och så hittade jag ett korrekturfel. Du har råkat skriva ”bar” istället för ”bra”.

        Så konkret vill jag alltså att du ska vara när du ger respons. Lycka till! 🙂

    • cwasteson Said,

      november 6, 2012@ 10:02      

      Påverkar sociala medier våra jobbchanser? (Bra med en intresseväckande rubrik!

      (Båda de två första meningarna är bra, men de blir lite tårta på tårta att skriva om facebook-konton i båda meningarna på ett så lika sätt. Om du ska ha den första meningen kanske du kan ta reda på hur många det faktiskt är. Visst vore det intressant att veta (istället för att bara tro)? Och så kan du kanske relatera det till hur många i din bekantskapskrets och din familj som har det.)

      Hur stor andel av dagens ungdomar och vuxna har inte ett Facebook konto? De flesta jag känner har ett Facebook konto, allt ifrån mina vänner till min mormor. Och det är inte så att vi bara har kontona, utan vi uppdaterar dem ofta och det är inte sällan där kommer upp bilder ifrån helgens fester. (Här börjar du meningen med Men, vilket är ok en gång men inte så snyggt när det strax kommer igen, stryk det ena eller omformulera:) Men problemet är att många av oss inte tänker tillräckligt mycket på hur våra uppdateringar kan komma att påverka oss i framtiden. (Tips: Stryk ordet För och skriv istället Delar av materialet är nämligen offentligt …) För delar av informationen är offentlig, som t.ex. profilbilderna. (Här kommer det där Men igen, det är dock bra med en retorisk fråga:) Men är det rätt att arbetsgivare kolla upp dig via internet innan de bestämmer sig för anställa dig?

      Anna Möller skrev i sin artikel ”Facebook kan påverka jobbchanser”, som publicerades i Upsala Nya Tidning den 19.4.2010, om hur arbetsgivare kan kolla upp dig via sociala medier innan de bestämmer sig för om de ska anställa dig eller inte. I artikeln ges också en bild från både arbetssökarnas och arbetsgivarnas sida.

      I artikeln berättas det om Mats Mügge, en vikarierande barnskötare på dagis som fick sluta sitt jobb p.g.a. en bild av honom på Facebook. På bilden, som arbetsgivaren såg, bar Mats en mössa med texten ”pornstar” på. Men hur stor roll kan en mössa spela? Ska arbetsgivarna få värdera oss efter hur vi ser ut? Jag anser att vad du har på dig på din fritid borde inte påverka om du får vikariera på dagis eller inte. Mössan bars ju trots allt inte på jobbet, utan bara på en bild på Facebook. Ett ställe där barn på dagis inte borde vara i vilket fall som helst, då där är en åldersgräns. Jag börjar ställa mig frågan vad värdesätter arbetsgivarna? Bryr sig arbetsgivarna mer om vad vi har på oss på fritiden eller bryr de sig om hur vi arbetar och sköter vårt jobb?

      Här passar det bra med nytt stycke:
      Monica Werneman, platschef på Poolia i Uppsala, berättar i Anna Möllers artikel om hur hon ser på hur utseendet spelar roll i arbetet. Enligt henne beror det helt och hållet på vilken typ av yrke som man arbetar inom. Det hon menar är att där är stor skillnad mellan kraven på någon som arbetar på ett lager och på någon som är t.ex. banktjänsteman. Detta är en ståndpunkt jag definitivt kan hålla med om. Jag förstår att om du arbetar inom ett yrke där man behöver se respektabel och trovärdig ut så behöver arbetsgivarna se dig först. Det kan då exempelvis vara på banker där äldre människor ofta går och kan ha stora fördomar om tatuerade människor. (Tårta på tårta att skriva både Men och dock i samma mening:) Men jag tycker dock inte att arbetsgivarna bara ska kunna döma någon efter en bild på internet. Det kan mycket väl hända att bilden inte alls representerar hur du i verkligheten ser ut och är.

      Så frågan kvarstår. Är det rätt att arbetsgivarana kollar upp dig via Facebook? Kanske. Men enligt mig bör de inte bara kolla på ens yttre. Du kan mycket väl vara tatuerad och ha stor kompetens inom området. Och alla som har kompetensen borde åtminstone få chansen att bli intervjuade även om bilden på Facebook inte är okej enligt arbetsgivaren.

      Du skiljer skickligt mellan vad du refererar och vad du själv tycker. Ditt referat är mycket bra och du gör smidiga och korrekta källhänvisningar och referatmarkörer. Jättebra!

      Du uttrycker dina åsikter tydligt och ditt språk fungerar över lag fint. Bra att du använder dig av lite provocerande retoriska frågor.

      Jag tänker om du ska fortsätta på det här temat så skulle du kunna ta upp något om hur sociala medier också kan utnyttjas positivt för att man ska kunna öka sina jobbchanser. Jag menar att om arbetsgivaren gör sökningar på dig och hittar seriösa, trevliga och bra grejer så är det ju ett stort plus. Kanske kan arbetsgivaren se att du har många vänner, att du uttrycker dig trevligt, visar intresse för bra saker och att du verkar smart och schysst?

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

  11. Viktor Said,

    oktober 24, 2012@ 02:22      

    I artikeln ’’Lancelot, 10, drog till USA för att bli bäst’’ som är publicerad i Svenska Dagbladet (2.11.2011.) berättar Jonas Arensen hur den tioåriga Lancelot hårdsatsar på tennisen för att bli bäst. Han går på en tennisskola i Florida där 300 barn har samma inrutade upplägg där det är tennis fler timmar om dagen. Lancelot säger att han trivs med livet och spelar sin bästa tennis någonsin. Han tillägger även att han ska bli bäst i världen och är beredd att lägga ner mycket tid på tennisen.

    Nyare version följer! / Viktor

  12. Måns Said,

    oktober 24, 2012@ 02:22      

    I Republikanska Föreningens artikel ”Republik i Sverige”, publicerad på hemsidan repf.se/ om –foreningen, 2005, kan man läsa om argument till att Sverige ska bli republik. Föreningen beskriver monarkin och några av dennes brister. Eftersom man föds till monark menar de att monarkin är högst odemokratisk. Man kan också läsa att även monarken får sina mänskliga rättigheter förnekade då de inte själva får välja samhällsuppgift eller religion. Enligt texten kommer en republik vara ungefär lika kostsam som en demokrati.
    Med formuleringar som ”Därför är monarkin oförenlig med demokrati och en skamfläck i ett sådant samhälle” blir det väldigt tydligt när man läser texten att skribenterna är klart kritiska till den monarki som finns i Sverige idag. De tar upp att republiken dominerar som statsskick i de flesta länderna inom Europa. Det tyder på att republiken både finns och fungerar alldeles utmärkt. Fördelarna med en republik enligt dem är att regeringschefen väljs demokratiskt vilket borde ge en person som i alla fall vill det.

    Värderingskoppling kommer snart…

    • Måns Said,

      november 5, 2012@ 03:09      

      Sveriges statsskick är monarki. Det innebär att vi har en bestämd kung som leder riksdagsmötena och officiellt representerar landet. Monarkin är i minoritet i Europa och många andra delar av världen. De flesta länder har republik vilket innebär att de väljer sin statschef folkligt, oftast vart fjärde år.
      I Republikanska Föreningens artikel ”Republik i Sverige”, publicerad på hemsidan repf.se/ om –foreningen, 2005, kan man läsa om varför Sverige ska bli republik. Föreningen beskriver monarkin och några av dennes brister. Eftersom man föds till monark menar de att monarkin är högst odemokratisk. Man kan också läsa att även monarken får sina mänskliga rättigheter förnekade då de inte själva får välja samhällsuppgift eller religion. Enligt texten kommer en republik vara ungefär lika kostsam som en demokrati.
      Med formuleringar som ”Därför är monarkin oförenlig med demokrati och en skamfläck i ett sådant samhälle” blir det väldigt tydligt när man läser texten att skribenterna är klart kritiska till den monarki som finns i Sverige idag. De tar upp att republiken dominerar som statsskick i de flesta länderna inom Europa. Det tyder på att republiken både finns och fungerar alldeles utmärkt. Fördelarna med en republik enligt dem är att regeringschefen väljs demokratiskt vilket borde ge en person som i alla fall vill bli det.
      För mig är den här artikeln starkt kopplad till värderingar eftersom den är så subjektiv. Den är långt ifrån enbart beskrivande och skribenterna väljer sina ord för att påverka läsarna så att de får samma värderingar. De vill att Sverige inte längre ska vara monarki. De vill att vi ska bli republik så att vi får välja vår statschef.

      • cwasteson Said,

        november 12, 2012@ 12:48      

        Sveriges statsskick är monarki. Det innebär att vi har en bestämd kung som leder riksdagsmötena och officiellt representerar landet. Monarkin är i minoritet i Europa och många andra delar av världen. De flesta länder har republik vilket innebär att de väljer sin statschef folkligt (ordvalet?: demokratiskt), oftast vart fjärde år.

        Bra källhänvisning! Smidig och korrekt.
        I Republikanska Föreningens artikel ”Republik i Sverige”, publicerad på hemsidan (lägg gärna till http://)repf.se/ om –foreningen, 2005, kan man läsa om varför Sverige ska bli republik. Föreningen beskriver monarkin och några av dennes brister. Eftersom man föds till monark menar de att monarkin är högst odemokratisk. Man kan också läsa att även monarken får sina mänskliga rättigheter förnekade då de inte själva får välja samhällsuppgift eller religion. (Detta talar väl emot att vi behöver byta styrelseskick, så kanske vill du använda något binderod som visar på detta, t ex ”dock”, ”i och för sig” och ”ändå anser de att” eller något liknande. Tänk på den röda tråden. Om du radar upp argument för ett skifte och plötsligt lägger in ett motargument, så måste du förhålla dig till detta på något sätt som visar sambanden mellan argumenten. Annars blir dina tankar inte lika lätta att följa:) Enligt texten kommer en republik vara ungefär lika kostsam som en demokrati.

        Med formuleringar som ”Därför är monarkin oförenlig med demokrati och en skamfläck i ett sådant samhälle” blir det väldigt tydligt när man läser texten att skribenterna är klart kritiska till den monarki som finns i Sverige idag. De tar upp att republiken dominerar som statsskick i de flesta länderna inom Europa. (:känns som upprepning, kanske kan du föra ihop eller stryka?) Det tyder på att republiken (republiker) både finns och fungerar alldeles utmärkt. Fördelarna med en republik (är) enligt dem är att regeringschefen väljs demokratiskt vilket borde ge en person som i alla fall vill bli det. (:också upprepning, vilket känns onödigt i en så här kort text)

        För mig är den här artikeln starkt kopplad till värderingar eftersom den är så subjektiv. Den är långt ifrån enbart beskrivande och skribenterna väljer sina ord för att påverka läsarna så att de får samma värderingar (mycket bra iakttagelser!!!). De vill att Sverige inte längre ska vara monarki. De vill att vi ska bli republik så att vi får välja vår statschef. (Bra att du lägger märke till vilka argument de har och vilken retorik de använder! Fundera också över hur de påverkar dig och kanske även hur du tror att det påverkar andra! Det är ju en väldigt intressant följdfråga. Kanske vill du också berätta hur du ställer dig till monarki/republik-frågan?)

        Detta är ett ämne som då och då poppar upp och som då debatteras livligt. Det vore spännande att få höra vad du tycker också och varför du tycker som du gör. Och det ska bli spännande att se vilken annan text eller bild du väljer och vilken vinkel du väljer på din muntliga presentation. Man kan ju ta fasta på så många saker: sakfrågan i sig (republik/monarki eller inte) eller hur politiker väljer att använda retoriken eller, tja, vad vet jag. Spännande att höra vad du väljer att göra, ska det i alla fall bli. Lycka till och tack för att jag fick läsa! 🙂

  13. cwasteson Said,

    oktober 24, 2012@ 08:10      

    ” Vi måste prata om Kevin”
    En roman av Lionel Shriver 2003.
    Eva berättar om sin son som sköt ihjäl 9 personer på sin skolan och nu sitter i ett ungdomsfängelse.
    Kevins föräldrar är skilda. Han bor tillsammans med sin mamma. Eva skickar ett brev till Kevins pappa, om vad som hänt, varför han sitter i ungdomsfängelse och om hur han mår nu efter…
    Ja fortsättning kommer väl snart…
    /Beniz

  14. Christoffer Said,

    oktober 29, 2012@ 03:16      

    Humanismen måste överskrida gränserna. En artikel av debattören och professorn i filosofi Peter Singer vid Monash University i Australien. Artikeln publicerades i dagens nyheter 9.2.1997.
    Singer har skrivit boken ”djurens frigörelse” där han kritiserar djurförsök och framhäver veganism.

    Peter Singer menar att Darwins teorier om ”arters uppkomst” och Jane Goodalls studier av schimpanser visar att människan är ett djur bland andra.
    I artikeln använder han ordet artism för att beskriva människans i hans ögon omoraliska sätt att behandla andra djurarter. Behandlar vi djuren omoraliskt? Jag tycker att man kan svara ja på den frågan. Gång på gång kan man läsa i massmedia om vanskötsel och grym behandling av djur på allt från djurparker till grisfarmar. Djur som får svälta, djur som får ligga i sin egen avföring och djur som blir avlivade med grymma metoder trots att det är emot lagar och regler.
    Humanism är medkänsla med andras människors lidande. Kan man vara en sann humanist och ändå utsätta djur för lidande? Peter Singer anser att medkänsla ska omfatta alla varelser. Man ska inte blanda ihop hög intelligens med fysisk smärta och psykisk stress. Frågan är inte enligt Peter Singer: Kan de tänka? Inte heller: Kan de tala? Utan: Kan de lida?
    Han hänvisar till humanisten Jeremy Benthams argument att om ett nyfött barn kan lida kan också djuren lida. Jag anser att man ska respektera andra människor oavsett intelligens, ålder, kön och hudfärg man ska också respektera andra djurarter.
    Peter Singer försvarar djurbefriare och säger att visst finns det fanatiska våldsamma djurbefriare men att de flesta förkastar våld. Han menar också att våldsamma djurbefriare får en oproportionerlig del av publiciteten.
    Han är emot djurförsök och att äta kött. Jag håller inte med honom helt och hållet! Vi är en djurart som alla andra. Vi är allätare och precis som björnar har vi rätt att äta både kött och växter. Man ska bara inte skapa onödigt lidande.

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 12:51      

      Vilket intressant och hett ämne! Det ska bli spännande att få lyssna till din muntliga presentation där du får mer tid att utveckla dina tankar och idéer.

      Detta (källhänvisningen) ska stå i sammanhängande text med fullständiga meningar i stil med:

      ”Humanismen måste överskrida gränserna” är en artikel av debattören och professorn i filosofi Peter Singer vid Monash University i Australien. Artikeln publicerades i d(D)agens n(N)yheter 9.2.1997.

      I övrigt är det en mycket bra källhänvisning med all info som läsaren behöver.

      Detta om boken hänger lite löst, (kanske kan du formulera det i stil med: Singer är även mycket känd för sin bok Djurens frigörelse (1975) i vilken han …)
      Singer har skrivit boken ”djurens frigörelse” där han kritiserar djurförsök och framhäver veganism.

      Peter Singer menar att Darwins teorier om ”arters uppkomst” och Jane Goodalls studier av schimpanser visar att människan är ett djur bland andra.
      I artikeln använder han ordet artism för att beskriva människans i hans ögon omoraliska sätt att behandla andra djurarter. Behandlar vi djuren omoraliskt? Jag tycker att man kan svara ja på den frågan. Gång på gång kan man läsa i massmedia om vanskötsel och grym behandling av djur på allt från djurparker till grisfarmar. Djur som får svälta, djur som får ligga i sin egen avföring och djur som blir avlivade med grymma metoder trots att det är emot lagar och regler.
      Humanism är medkänsla med andras människors lidande. Kan man vara en sann humanist och ändå utsätta djur för lidande? Peter Singer anser att medkänsla ska omfatta alla varelser. Man ska inte blanda ihop hög intelligens med fysisk smärta och psykisk stress. Frågan är inte enligt Peter Singer: Kan de tänka? Inte heller: Kan de tala? Utan: Kan de lida?
      Han hänvisar till humanisten Jeremy Benthams argument att om ett nyfött barn kan lida kan också djuren lida. Jag anser att man ska respektera andra människor oavsett intelligens, ålder, kön och hudfärg man ska också respektera andra djurarter.
      Peter Singer försvarar djurbefriare och säger att visst finns det fanatiska våldsamma djurbefriare men att de flesta förkastar våld. Han menar också att våldsamma djurbefriare får en oproportionerlig del av publiciteten.
      Han är emot djurförsök och att äta kött. Jag håller inte med honom helt och hållet! Vi är en djurart som alla andra. Vi är allätare och precis som björnar har vi rätt att äta både kött och växter. Man ska bara inte skapa onödigt lidande. (Bra att du skiljer mellan Singers åsikter och dina och bra att du gör en jämförelse med andra djur som Singer säkert inte kan förbjuda äta kött. Utveckla dina tankar kring det här med onödigt lidande, nu hann du säkert inte, men till din muntliga uppgift är det bra att du förklarar mer vad du menar.)

      Du refererar väl och skiljer skickligt på egna och andras tankar. Texten är välformulerad och kommer att lyfta ytterligare om du jobbar ännu mer med strukturen. Jobba alltså ännu mer med din disposition och fyll på i de delar som då visar sig behöva förstärkning för att balansen i texten ska bli bra. Tänk på hur du styckeindelar. Det syns inte så bra här i kommentarsfältet, men det är viktigt att ni kan det. Fråga om du känner dig osäker.

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

    • Alexandra Said,

      november 5, 2012@ 02:42      

      Jag skulle önska en rubrik, då man många gånger vill veta vad det är man ska läsa om på ett effektivt sätt innan man läser hela artikeln.

      Källhänvisningen som du börjar med ser inte ut att vara helt rätt.
      ” Singer har skrivit boken ”djurens frigörelse” där han kritiserar djurförsök och framhäver veganism.” Hur kopplar du detta? Eftersom där är ingen förklaring av vad du menar och nytt stycke direkt efter.

      ”Peter Singer menar att Darwins teorier om ”arters uppkomst” och Jane Goodalls studier av schimpanser visar att människan är ett djur bland andra.” Jag vet inte om jag hade börjat skriva det exakt såhär. Du har inte riktigt förklarat vad som sägs i artikeln innan detta, så det kändes lite för direkt på. Lite för djupgående för fort kanske man skulle kunna säga. Jag tror att du hade tjänat på att börja lite mer ytligt om vad som sägs i artikeln, för att få mer förståelse från läsaren om vad för text du har läst.( Jag har inte själv läst denna artikel innan, så jag ger dig en vinkel på hur utomstående skulle se det om den varit publicerad i exempelvis en tidning.)

      Utöver detta så tyckte jag att din text var bra och välformulerad. Du får in vad du tycker och jag kan se hur du värderar.

      • cwasteson Said,

        november 6, 2012@ 10:08      

        Bra att tänka hur en läsare som inte läst originaltexten läser den (det är lätt att man fattar alltför bra när man läst hela häftet och kan texterna)!

        Bra att du förklarar hur du tänker och jag håller med dig: det är bra att berätta lite övergripande först om artikeln och först därefter gå på djupet med de detaljer som känns extra viktiga och intressanta för ens text.

        Konkret och bra respons Alexandra!

  15. Rasmus Said,

    november 4, 2012@ 03:31      

    Facebook kan påverka jobbchanser
    På senare tid har en stor fråga vuxit fram. Kan Facebook påverka jobbchanserna? Det är numera möjligt för arbetsgivaren att bilda sig en uppfattning av arbetssökande genom Facebook. Som i många andra frågor så tas den etiska frågan om detta verkligen är rätt. Det finns positiva samt negativa sidor av detta och det kommer jag att ta upp i denna artikel.
    Anna Möller berättar i artikeln ”Facebook kan påverka jobbchanser”, publicerad i Upsala Nya Tidning 19 april 2010 hur allt fler arbetsgivare börjar använda Facebook som ett ställe att hålla koll på sina anställda och möjligen, framtida anställda. Vilken inverkan detta har varierar ganska mycket från arbetsplats till arbetsplats. Barnskötaren Mats Mügge fick uppleva en negativ sida av detta. Under sitt vikariat på ett dagis kollade arbetsgivaren av upp Mats på Facebook och fick då se en bild av honom där han bär en mössa märkt, Pornstar, vilket ledde till ett avskedande av honom. Niklas Toltoy, varuhuschef på Åhléns i Uppsala anser att hans anställda måste se ganska välvårdade ut. En kille med långt stripigt hår skulle till exempel inte få en anställning på det varuhuset. Ett ovårdat yttre går bra inom industri och lager arbeten, men som en kvalificerad tjänsteman så passar det sig inte anser Monica Werneman, platschef på Poolia.

    Att Facebook används som ett ställe att kolla upp personen innan är enligt mig ganska befängt. Av personliga erfarenheter så kan jag med gott samvete säga att alla bilder ute på Facebook verkligen inte är seriösa, vilket gör att det inte går genom att titta på bilderna bestämma hur en person är, men vissa bilder är faktiskt seriösa och man kan ju då bara hoppas att det är genom dem som uppfattningarna bildas. Sedan kan man också fråga sig om är det så viktigt att man klär sig ”rätt”? Ska man bli anställd eller avskedad på grund av hur man ser ut och inte hur man utför arbetet? Detta är faktiskt situationen inom väldigt många yrken idag. Många anser att trovärdigheten hos en person med tatueringar är mindre än en utan. Jag anser att det är personligheten och kunnande som bestämmer trovärdigheten, inte hur person väljer att se ut.

    Så ja Facebook kan påverka jobbchanserna. Dagens social medier är så pass utvecklade att det faktiskt inte bara används som en samlingspunkt på internet, utan också som tidigare sagt, ett ställe för arbetsgivare att kolla upp anställda och framtida anställda. Det är kanske inte alltför många som använder det på det sättet ännu, men jag tror att detta kommer att användas mer och mer i framtiden, då det är vi ”yngre” som kommer att vara de så att säga äldre.

    Av Rasmus.

    P.S. Jag hade en bra överskrift till min artikel som jag inte kommer ihåg som finns på pappret du har Charlotta.

    • cwasteson Said,

      november 5, 2012@ 01:15      

      Är Facebook en fördel eller nackdel? skrev du som rubrik där, men den rubrik du valt här är kanske ännu bättre? Den säger kanske mer om textens innehåll?

    • cwasteson Said,

      november 6, 2012@ 01:36      

      Facebook kan påverka jobbchanser (bra rubrik tycker jag, eftersom så många människor både har facebook och vill ha jobb kan den väcka intresse hos många!)

      Bra inledning och bra att du gör ett omtag, så att man inte måste läsa rubriken för att fatta vad du skriver om, sätt gärna kolon efter vuxit fram och sedan frågan:)
      På senare tid har en stor fråga vuxit fram. Kan Facebook påverka jobbchanserna? Det är numera möjligt för arbetsgivaren att bilda sig en uppfattning av arbetssökande genom Facebook. Som i många andra frågor så tas den etiska frågan om detta verkligen är rätt (formuleringen, skriv hellre något i stil med: Som i så många andra frågor så har denna fråga även en etisk sida: är det verkligen rätt att …). Det finns positiva samt negativa sidor av detta och det kommer jag att ta upp i denna artikel.

      (Mycket smidig och bra källhänvisning!:)
      Anna Möller berättar i artikeln ”Facebook kan påverka jobbchanser”, publicerad i Upsala Nya Tidning 19 april 2010 hur allt fler arbetsgivare börjar använda Facebook som ett ställe att hålla koll på sina anställda och möjligen, framtida anställda. Vilken inverkan detta har varierar ganska mycket från arbetsplats till arbetsplats. Barnskötaren Mats Mügge fick uppleva en negativ sida av detta. Under sitt vikariat på ett dagis kollade arbetsgivaren av upp Mats på Facebook och fick då se en bild av honom där han bär en mössa märkt, Pornstar, (ej kommatecken före Pornstar, utan skriv något i stil med: där han bär en mössa märkt med ordet ”Pornstar”,) vilket ledde till ett avskedande av honom. (Lägg gärna till något bindeord i stil med: Även Niklas Totstoy … eller i Uppsala anser också att …) Niklas Toltoy, varuhuschef på Åhléns i Uppsala anser att hans anställda måste se ganska välvårdade ut. En kille med långt stripigt hår skulle till exempel inte få en anställning på det varuhuset. (Kanske kan du även här använda ett bindeord som visar samband i texten, tänk dock på att variera dig:) Ett ovårdat yttre går bra inom industri och lager arbeten, men som en kvalificerad tjänsteman så passar det sig inte anser Monica Werneman, platschef på Poolia.

      Att Facebook används som ett ställe att kolla upp personen innan (kommatecken) är enligt mig ganska befängt. Av personliga erfarenheter så kan jag med gott samvete (varför skriva ”med gott samvete”? – det känns inte som detta är en samvetsfråga) säga att alla bilder ute på Facebook verkligen inte är seriösa, (nu blir meningen väldigt lång och komplicerad, dela gärna upp den i flera meningar istället, så blir texten mer läsarvänlig:) vilket gör att det inte går genom att titta på bilderna bestämma hur en person är, men vissa bilder är faktiskt seriösa och man kan ju då bara hoppas att det är genom dem som uppfattningarna bildas. Sedan kan man också fråga sig om är det så viktigt att man klär sig ”rätt”? Ska man bli anställd eller avskedad på grund av hur man ser ut och inte hur man utför arbetet? Detta är faktiskt situationen inom väldigt många yrken idag. Många anser att trovärdigheten hos en person med tatueringar är mindre än en utan (formuleringen: än hos en utan). Jag anser att det är personligheten och kunnande (-t) som bestämmer trovärdigheten, inte hur person väljer att se ut.

      Så (…) ja (kommatecken) Facebook kan påverka jobbchanserna. (Så … Ja, Facebbok kan … Den formuleringen låter talspråklig och passar inte riktigt med den formella stil som din text i övrigt håller.) Dagens social(-a) medier är så pass utvecklade att det (de) faktiskt inte bara används som en samlingspunkt på internet, utan också som tidigare sagt, (som) ett ställe för arbetsgivare att kolla upp anställda och framtida anställda. Det är kanske inte alltför många som använder det på det sättet ännu, men jag tror att detta kommer att användas mer och mer i framtiden, då det är vi ”yngre” som kommer att vara de så att säga äldre. (Hehe, jo det stämmer, ni kommer faktiskt snart i beslutande positioner!)

      Vilket intressant ämne! Och aktuellt! Jag tänkte att du gärna kan fundera över om sociala medier också faktiskt kan användas positivt i samband med att man söker jobb. Jag menar sociala medier måste kanske inte alltid stjälpa en, utan kan i vissa fall till och med hjälpa en?!

      Lycka till med din muntliga redovisning!

      Tack för att jag fick läsa! 🙂

  16. Alexander Said,

    november 5, 2012@ 02:05      

    Fördomar är farligare än vad man tror
    Fördomar förändrar personer tänker om sig själva, det gäller även framgångsrika personer som Zlatan Ibrahimovic. Det leder till att man inte tror att man kan göra saker för alla säger till en att man aldrig kan bli något, även om några tar sig ur cirkeln så stannar många kvar.
    I självbiografin Jag är Zlatan Ibrahimovic (2011) av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz så beskrivs det hur Zlatan betedde sig både utanför och på fotbollsplanen precis innan han började spela i Malmö FF´s A-lag. Det beskrivs också hur andra såg på Zlatan. När Zlatan inte spelade fotboll så tyckte folk att han var en lite småkriminell tonåring med dålig attityd som inte tyckte om skolan men när han spelade fotboll var han nästan helt förändrad.
    Det får mig att tänka på att ofta så värderar vi invandrartonåringar som de alltid är personer som inte tycker om skolan och gör dåliga beslut, och om man gör det för länge så blir det så de ser på sig själva. När de börjar se sig själva som en plåga för samhället så gör det att de alltid uppför sig så och många kan inte bryta det mönstret. Men det gjorde Zlatan, igenom fotbollen så bröt han sig ifrån bilden som alla hade av honom. Han blev något och det var inget ens han själv trodde skulle hända, det tycker jag är fel när man inte tror att man kan bli något på grund av samhället.
    Jag tror att fördommar kan påverka mer än vad folk tror de gör. Man ska ge alla en chans att visa vad de går för, för då lär de förbluffa en när de får visa vad de har för dolda talanger. Och även om någon har tagit dåliga beslut förut så betyder det inte att de bara tar det hela tiden, vi är alla mänskliga så vi kommer göra misstag.

    • Rasmus Said,

      november 5, 2012@ 02:49      

      Texten är bra med bra egna tankar kring ämnet. Det finns dock några småfel som kanske gör det lite svårt att hänga med ibland, t.ex. några gånger där det kanske hade varit lämpligare med en punkt istället för ett kommatecken.

      • cwasteson Said,

        november 6, 2012@ 09:43      

        Du måste tala om mer konkret var i texten och gärna ge förslag på hur det kan göras bättre! Annars riskerar du bara att göra skribenten osäker.

        Bra att du är konkret när du skriver att du gillar att skribenten redogör för sina egna tankar kring ämnet, men även här blir det mycket bättre om du är ännu mer konkret. Var det någon tanke som du tyckte var särskilt intressant och/eller bra? Och fanns det annat i texten som du gillade? ( (till exempel inledningen, slutet, någon särskild formulering, någon beskrivning, någon jämförelse, någon förklaring …)

    • cwasteson Said,

      november 6, 2012@ 02:02      

      Fördomar är farligare än vad man tror (men tror inte alla redan att fördomar är farliga? jag menar är inte det en allmän uppfattning? och är de verkligen ännu farligare än folk redan tror?)

      Bra att du börjar med att sätta in texten i ett större sammanhang, fördomar och hur de kan påverka oss. Det skapar intresse och gör att din text känns ännu viktigare:

      (Meningen hänger inte riktigt ihop:) Fördomar förändrar personer tänker om sig själva, det gäller även framgångsrika personer som Zlatan Ibrahimovic. Det leder till att man inte tror att man kan göra saker för alla säger till en att man aldrig kan bli något, (satsradning) även om några tar sig ur cirkeln så stannar många kvar.

      I självbiografin Jag är Zlatan Ibrahimovic (2011) av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz så beskrivs det hur Zlatan betedde sig både utanför och på fotbollsplanen precis innan han började spela i Malmö FF´s A-lag. Det beskrivs också hur andra såg på Zlatan. När Zlatan inte spelade fotboll så tyckte folk att han var en lite småkriminell tonåring med dålig attityd som inte tyckte om skolan men när han spelade fotboll var han nästan helt förändrad. (Hur var han då? Hur såg folk på honom då? Utveckla så att det blir balans i beskrivningarna av de två olika tillfällena!)

      (Denna meningen är svårläst:) Det får mig att tänka på att ofta så värderar vi invandrartonåringar som de alltid är personer som inte tycker om skolan och gör (ordvalet: fattar eller tar) dåliga beslut, och om man gör det för länge så blir det så de ser på sig själva. När de börjar se sig själva som en plåga för samhället så gör det att de alltid uppför sig så och många kan inte bryta det mönstret (stryk det så att det bara står bryta mönstret). (Väl uttryckt att säga att han bröt mot den allmänna bilden av honom!:) Men det gjorde Zlatan, igenom fotbollen så bröt han sig ifrån bilden som alla hade av honom. Han blev något och det var inget ens han själv trodde skulle hända, (satsradning) det tycker jag är fel när man inte tror att man kan bli något på grund av samhället.

      Jag tror att fördommar (stavningen: fördomar) kan påverka mer än vad folk tror de gör. Man ska ge alla en chans att visa vad de går för, för då lär de förbluffa en när de får visa vad de har för dolda talanger. Och även om någon har tagit dåliga beslut förut (kommatecken) så betyder det inte att de bara tar det hela tiden, (satsradning) vi är alla mänskliga så vi kommer göra misstag.

      Du tar upp ett jätteviktigt och engagerande ämne och du har många kloka åsikter kring det! Det ska bli spännande att höra din muntliga redovisning där du får mer tid att utveckla dina tankar.

      Något som jag funderade över är om förutfattade meningar någonsin kan vara positiva? Eller ligger det kanske i begreppet ”fördomar” att de är negativa och bara kan leda till problem? Säger man istället ”förutfattade åsikter” så är det inte lika självklart att de behöver vara negativa.

      Lycka till med förberedelserna av det muntliga provet och tack för att jag fick läsa! 🙂

  17. lotta olsson Said,

    november 5, 2012@ 02:32      

    Det sjuka barnet
    Vad tänker jag på när jag hör ordet värderingar? Jag tycker att det är ett svårt ord att förklara. Det innebär så många olika saker och det finns många olika idéer om just värderingar. Jag tittade i häftet som hör till nationella provet i svenska B 2012 och fick syn på en bild som jag fastnade för direkt. Bilden heter Det sjuka barnet och är målad av Edward Munch (1886). Målningen finns på Nasjonalmuseet i Oslo. Bilden visar, lite diffust, en förkrossad moder som hängivet håller sin dotters hand. Dottern är sängliggandes och ser väldigt blek ut. Jag tror att i detta scenariot är dottern döende och har därför nog inte ork nog till att vara någon annan stans än i sängen. Hon tittar på modern med en aning rädsla och sorg i blicken.

    Jag tycker att detta är en av många olika sorters värderingar. När en människa inte har så mycket mer tid här i livet så väljer de närstående att finnas vid hans/hennes sida. Man värderar alltså personen i fråga eftersom man bryr sig om den. Detta för också mina tankar till att vi alla har olika värderingar. Jag tänker att om modern och dottern inte hade haft en bra relation så hade modern kanske inte värderat dotterns liv på samma sätt.

    Så, mina tankar om värderingar är att vi alla har olika. De är även olika i olika situationer och för olika människor.

    • cwasteson Said,

      november 12, 2012@ 11:41      

      Det sjuka barnet

      Vad tänker jag på när jag hör ordet värderingar? Jag tycker att det är ett svårt ord att förklara. Det innebär så många olika saker och det finns många olika idéer om just värderingar.

      Bra källhänvisning:
      Jag tittade i häftet som hör till nationella provet i svenska B 2012 och fick syn på en bild som jag fastnade för direkt. Bilden heter Det sjuka barnet och är målad av Edward Munch (1886). Målningen finns på Nasjonalmuseet i Oslo. Bilden visar, lite diffust, en förkrossad moder som hängivet håller sin dotters hand. Dottern är sängliggandes och ser väldigt blek ut. Jag tror att i detta scenariot är dottern döende och har därför nog inte ork nog till att vara någon annan stans (annanstans) än i sängen. Hon tittar på modern med en aning rädsla och sorg i blicken.

      Jag tycker att detta är en av många olika sorters värderingar. När en människa inte har så mycket mer tid här i livet så väljer de närstående att finnas vid hans/hennes sida. Man värderar alltså personen i fråga eftersom man bryr sig om den. Detta för också mina tankar till att vi alla har olika värderingar. Jag tänker att om modern och dottern inte hade haft en bra relation så hade modern kanske inte värderat dotterns liv på samma sätt.

      Så, mina tankar om värderingar är att vi alla har olika. De är även olika i olika situationer och för olika människor.

      Du har helt rätt! Det är verkligen olika hur högt vi värderar varandra och dem vi står närmast tror jag också att vi värderar högst, även om vi rent formellt säger att alla människor är lika mycket värda.

      Du har en personlig och avslappnad stil som känns skön. Du berättar enkelt och tydligt. Se till att du ändå försöker få med lite djup, att du tänker till, ser likheter/skillnader, orsaker och följder och så där, så att du kan bidra med något nytt, något som inte alla direkt kan komma på när de ser bilden. (Det gör du redan, men utveckla det gärna ytterligare när du nu får 5 minuter på dig.)

      Lycka till med din muntliga redovisning och tack för att jag fick läsa! 🙂

  18. Paula Lundin Said,

    november 7, 2012@ 08:16      

    Bilden Hem Ljuva Hem skapades 2007 av Laura James och finns nu på Bridgeman Art Library. Den visar en familj i ett vardagsrum. Det är en brutal bild. En moder står med ett basebollträ i högsta hug. En flicka ligger vid hennes fötter med händerna över huvudet. I övriga rummet ser man kaos. Ett barn är på väg att slå sin nallebjörn med en kvast, en dotter som ser trött ut gömmer sig under bordet, en bäbis ligger på golvet och tittar på den trötta dottern, en bäbis ligger på spiselkransen i någon vätska, och en dotter ser ut att lämna rummet. I nedra kanten av bilden ser man tår sticka fram som jag antar tillhör den observerande flickan som syns i spegeln ovanför spiselkransen. Modern och alla döttrar förutom bäbisarna är mörkhyade. Bredvid modern är en symaskin på väg att sy i ett gult tyg. Samma färg har döttrarnas klänningar men inte bäbisarna. På väggen i bakgrunden hänger en tavla på en ljus man med samma hår som bäbisarna.

    Jag tolkar den här bilden som en familj med en mörk moder och en ljus fader. Vätskan som bäbisen ligger i skulle jag förmoda är kiss. Man kan anta från tyget i symaskinen och klänningarna på barnen att modern syr kläder till sina döttrar.

    Jag kopplar det här till värderingar på många vis. Det första som jag lägger märke till i bilden är modern på väg att slå sitt barn. Genom det och att de två bäbisarna, som är i stort behov av tillsyn, ligger på golvet och spiselkanten i sitt eget kiss kan man genast se att modern inte värderar barnen särskilt högt oavsett hudfärg. Modern verkar inte värdera barnens mentala hälsa heller. Genom att slå sina barn och behandla dom illa lär hon sina barn att göra det samma. Detta syns genom den dottern som ska slå sin nallebjörn. Från tyget på symaskinen och barnens enkla, identiska kläder får jag känslan av att modern inte prioriterar barnens klädsel högt. Man skulle kunna tolka det som att familjen bara är fattig, men p.g.a. att omgivningen i rummet är rätt så fint och rent så ger inte det något fattigt intryck.

    Bilden föreställer knappast något idealiskt familjehem. Men dessa hemmen finns i världen. Tänk på det nästa gång du säger uttrycket ”hem ljuva hem”.

    • cwasteson Said,

      november 12, 2012@ 12:32      

      Fin (smidig och med bra info) källhänvisning!

      Bilden Hem Ljuva Hem skapades 2007 av Laura James och finns nu på Bridgeman Art Library. Den visar en familj i ett vardagsrum. (Varför tolkar du det som mor och döttrar och inte bara en kvinna och barn? Vad får dig att dra den slutsatsen? Jag tycker den känns rimlig och därför är den intressant. Men det skulle också kunna vara en ”nanny” eller en barnhemsföreståndare eller vad vet jag?) Det är en brutal bild. En moder (vad säger att hon är moder? förklara gärna den tolkningen, för den är som sagt intressant) står med ett basebollträ i högsta hug (-g). En flicka ligger vid hennes fötter med händerna över huvudet. (Berätta gärna varför hon har händerna över huvudet – vad hon försöker göra.) I övriga rummet ser man kaos. Ett barn är på väg att slå sin nallebjörn med en kvast, en dotter som ser trött ut gömmer sig under bordet, en bäbis ligger på golvet och tittar på den trötta dottern, en bäbis ligger på spiselkransen i någon vätska, och en dotter ser ut att lämna rummet. I nedra (nedre) kanten av bilden ser man tår sticka fram som jag antar tillhör den observerande flickan som syns i spegeln ovanför spiselkransen. (Vad uppmärksamt att du såg det!) Modern och alla döttrar(-na) förutom bäbisarna är mörkhyade. Bredvid modern är en symaskin på väg att sy i ett gult tyg. Samma färg har döttrarnas klänningar men inte bäbisarna (s kläder). På väggen i bakgrunden hänger en tavla på en ljus man med samma (sorts/typ av) hår som bäbisarna).

      Jag tolkar den här bilden som en familj med en mörk moder och en ljus fader. Vätskan som bäbisen ligger i skulle jag förmoda är kiss. Man kan anta från tyget i symaskinen och klänningarna på barnen att modern syr kläder till sina döttrar.

      Jag kopplar det här till värderingar på många vis. Det första som jag lägger märke till i bilden är modern på väg att slå sitt barn. Genom det och att de två bäbisarna, som är i stort behov av tillsyn, ligger på golvet och spiselkanten i sitt eget kiss kan man genast se att modern inte värderar barnen särskilt högt oavsett hudfärg. Modern verkar inte värdera barnens mentala hälsa heller. Genom att slå sina barn och behandla dom illa lär hon sina barn att göra det samma. Detta syns genom den dottern som ska slå sin nallebjörn. Från tyget på symaskinen och barnens enkla, identiska kläder får jag känslan av att modern inte prioriterar barnens klädsel högt. Man skulle kunna tolka det som att familjen bara är fattig, men p.g.a. att omgivningen i rummet är rätt så fint och rent så ger inte det något fattigt intryck.

      Bilden föreställer knappast något idealiskt familjehem. Men dessa hemmen finns i världen. Tänk på det nästa gång du säger uttrycket ”hem ljuva hem”.

      Jag tycker att du beskriver bilden ingående och intresseväckande och att dina tolkningar känns rimliga och spännande. Det ska bli jättekul att få höra din muntliga redovisning!

      Lycka till med de sista förberedelserna och tack för att jag fick läsa! 🙂

  19. Rebecka Said,

    november 7, 2012@ 02:03      

    Det blir allt vanligare med föräldrar som vill att deras barn ska bli fotbollsproffs och barnstjärnor. Av att söka på Internet kan man hitta små barn som hårdrrillas inom, musik, dans eller till och med bodybuilding. Frågan är vad anledningen är till dessa storsatsningar. Kanske är det barnets intresse och vilja, eller så är det kanske föräldrarnas önskan om att barnet ska få något de inte själva fick under sin barndom.
    I texten ”Lancelot, 10, drog till USA för att bli bäst”, i Svenska Dagbladet den 2 november skriver Jonas Arnesen om 10 år gamla Lancelot som flyttar till USA för att få den bästa möjliga tennisträningen. Mona, Lancelots mamma, säger i texten att hon inte tror på att det är viktigt att betona vikten av lekmoment i träningen. Hon menar att det bara är det typiska svenska motståndet mot tidig storsatsning.
    I Sverige är Lancelots satsning extrem men i USA är han bara en i mängden. Det är mer tolererat att vara extrem och målmedveten i USA. Det Svenska motståndet har nog olika anledningar. Av att läsa det Mona säger så beror det på avundsjuka. ”- Andra föräldrar pratar knappt med oss på tävlingarna i Sverige och säger inte ens grattis då Lancelot vinner”, säger Mona.

    • Berniz Said,

      november 9, 2012@ 09:04      

      Mycket bra text. Jag själv har inte läst texten men förstod vad den handlade om. Du fick in källan bra, och texten flöt på bra. bra jobb bettan!

    • cwasteson Said,

      november 12, 2012@ 01:01      

      Intresseväckande och elegant inledning:

      Det blir allt vanligare med föräldrar som vill att deras barn ska bli fotbollsproffs och barnstjärnor. Av att söka på Internet kan man hitta små barn som hårdrrillas (korrekturfel: hårddrillas) inom, musik, dans eller till och med bodybuilding. Frågan är vad anledningen är till dessa storsatsningar. Kanske är det barnets intresse och vilja, eller så är det kanske föräldrarnas önskan om att barnet ska få något de inte själva fick under sin barndom.

      Smidig och bra källhänvisning:

      I texten ”Lancelot, 10, drog till USA för att bli bäst”, i Svenska Dagbladet den 2 november skriver Jonas Arnesen om 10 år gamla Lancelot som flyttar till USA för att få den bästa möjliga tennisträningen. Mona, Lancelots mamma, säger i texten att hon inte tror på att det är viktigt att betona vikten av lekmoment i träningen. (Förslag på ord som saknas:) Hon menar att det (argumentet) bara är (tecken på) det typiska svenska motståndet mot tidig storsatsning.

      I Sverige är Lancelots satsning extrem men i USA är han bara en i mängden. Det är mer tolererat att vara extrem och målmedveten i USA. Det Svenska (litet -s på svenska, däremot skriver man nationers namn med stort -S) motståndet har nog olika anledningar. Av att läsa det Mona säger så beror det på avundsjuka. (Citera inte här, utan referera istället, det funkar mycket bättre när du vill ha en tydlig röd tråd i din text och gör också din text mer koncentrerad) ”- Andra föräldrar pratar knappt med oss på tävlingarna i Sverige och säger inte ens grattis då Lancelot vinner”, säger Mona.

      Du presenterar din text jättefint och refererar den jättefint, men du måste också koppla texten till ämnet ”värderingar” och säga lite om vad du själv tycker: göra egna analyser/se likheter/skillnader/orsaker/följder, … ja, helt enkelt tänka till själv också och berätta om dina tolkningar och åsikter i ämnet.

      Jag ser fram emot att få höra din muntliga presentation! Detta är ett viktigt ämne: vi vill ju alla göra vad som är bäst för våra barn! Lycka till med de sista förberedelserna och tack för att jag fick läsa! 🙂

  20. Berniz Said,

    november 9, 2012@ 09:00      

    I texten ”vi måste prata om Kevin” som Lionel Shriver publicerat 2003 kan du läsa om Eva som berätta om känslan att vara mamma till en mördare.

    Hennes son Kevin har skjutit ihjäl 9 personer på sin skola, sju klasskamrater och två anställda. Kevin sitter nu i ett ungdomsfängelse. Eva skickar ett brev om vad som har hänt till Kevins pappa som inte längre bor tillsammans med dem.

    Eva fortsätter spela sin roll som en plikttrogen mamma, för ingen mamma hade väl övergett sitt barn för vad den har gjort. Men samtidigt tycker hon att den rollen känns blind och korkad. Kevin vill fortfarande visa för Eva att även om han var nerstämd hemma så har han lyckats bli känd och hamnat på första sidan i tidningarna och till och med lyckats påverka politiken då dem nu vill ställa krav på dödsstraff för minderåriga.

    Eva gör flera besök hos Kevin i ungdomsfängelset för att ser hur han mår. Denna gång vågar hon fråga om hur dem andra ungdomarna ser på honom, ifall dem är kritiska mot det han har gjort. Men Kevin behåller sin kaxiga attityd och säger att dem istället beundrar honom kritiklöst för att ha vågat göra något som dem andra ungdomarna bara drömt om.

    Kevin har suttit i ungdomsfängelse länge. Vid ett annat besök som Eva gör gnäller han om en nyanländ kille som får mer uppmärksamhet än vad Kevin får nu. Kevin är fortfarande den kaxiga killen som vill vara störst.

    Så som Eva beskriver Kevin får jag en uppfattning av att Kevin är ganska kall som person. Att han gör sådana saker för att synas och för att vill att folk ska veta vem han är och vad han kan göra. Han måste nästan varit psykiskt störd tycker jag, för det är inte många som skulle ha mod att mörda någon. Tycker det är bra med ungdomsfängelse då han kan få en chans till, till ett normalt liv senare.

    • cwasteson Said,

      november 12, 2012@ 01:18      

      I texten (ordvalet: romanen, då berättar du mer om vad det är för typ av text, att det är fiktion, du kan också gärna berätta att det handlar om ett utdrag ur romanen) ”vi måste prata om Kevin” (stor bokstav i början av titeln och kursiv text på titlar istället för citattecken) som Lionel Shriver publicerat 2003 kan du läsa om Eva som berätta (-r) om känslan att vara mamma till en mördare. (Vilket ovanligt, intressant och svårt ämne!!!)

      Bind gärna ihop meningarna mer, så blir den röda tråden mer tydlig:

      Hennes son Kevin har skjutit ihjäl 9 personer på sin skola, sju klasskamrater och två anställda. Kevin sitter nu i ett ungdomsfängelse. (och sitter därför i ett ungdomsfängelse. I samband med detta skickar …) Eva skickar ett (det står att det är utdrag ur två olika brev, så du kan ju förslagsvis skriva brev i obestämd form) brev om vad som har hänt till Kevins pappa som inte längre bor tillsammans med dem.

      Eva fortsätter spela sin roll som en plikttrogen mamma, för ingen mamma hade väl övergett sitt barn för vad den har gjort. Men samtidigt tycker hon att den rollen känns blind och korkad. Kevin vill fortfarande visa för Eva att även om han var nerstämd (nedstämd) hemma så har han lyckats bli känd och hamnat på första sidan i tidningarna och till och med lyckats påverka politiken då dem (de) nu vill ställa krav på dödsstraff för minderåriga.

      Eva gör flera besök hos Kevin i ungdomsfängelset för att ser hur han mår. Denna gång vågar hon fråga om hur dem (de) andra ungdomarna ser på honom, ifall dem (de) är kritiska mot det han har gjort. Men Kevin behåller sin kaxiga attityd och säger att dem (de) istället beundrar honom kritiklöst för att ha vågat göra något som dem (de) andra ungdomarna bara drömt om.

      Kevin har suttit i ungdomsfängelse länge. Vid ett annat besök som Eva gör gnäller han om en nyanländ kille som får mer uppmärksamhet än vad Kevin får nu. Kevin är fortfarande den kaxiga killen som vill vara störst.

      Bra att du skriver hur du uppfattar och tolkar texten och mammans och sonens relation:

      Så som Eva beskriver Kevin får jag en uppfattning av att Kevin är ganska kall som person. Att han gör sådana saker för att synas och för att (han) vill att folk ska veta vem han är och vad han kan göra. Han måste nästan varit psykiskt störd tycker jag, för det är inte många som skulle ha mod (ordvalet: mod låter positivt tycker jag) att mörda någon. (Jag) Tycker det är bra med ungdomsfängelse (istället för vad då?) då han kan få en chans till, till ett normalt liv senare.

      Oj, vilket svårt och intressant ämne! Nästan tabu-belagt, eller vad säger du? För barn och ungdomar får ju inte mörda andra barn och ungdomar och om det sker så får det absolut inte vara våra barn som mördas – för det måste vara den största sorgen – att våra barn dör före oss – och ännu mindre får det vara våra barn som mördar – för det måste väl vara det ultimata misslyckandet – att ens eget barn mördar andra barn? Oavsett vilket så är det en skrämmande tanke för vem som helst!

      Du beskriver handlingen i texten väl. Tänk på att lägga minst lika mycket tid och energi på dina egna tolkningar/dina egna iakttagelser av likheter/skillnader/orsaker/följder/åsikter kring det som står.

      Lycka till med dina sista förberedelser! Tack för att jag fick läsa! 🙂


RSS feed for comments on this post

Hoppa till verktygsfältet